GÖR EN ENKÄT-GRUNDPRINCIPER Skaffa information om det som man önskar utvärdera, utvärderingsobjektet (karaktärisering av problemet). Vad har skrivits om utvärderingsobjektet, till exempel i olika måldokument, i läroplanen? Analysera själva objektet för självvärderingen och gör en beskrivning av objektets olika delområden. Fundera på ifall enkäten kommer att dig ge tillräcklig information om utvärderingsobjektet eller om den skall kompletteras av andra metoder att få information. Fundera också på vem som skall använda eller får tillgång till denna information. Om du bestämmer dig för en enkät prioritera bland de olika delområdena och fråga sådant som ur utvärderingsobjektets synvinkel är det mest väsentliga. Utarbeta dina frågor med tanke på att de skall fungera för din målgrupp och fundera på vad som är absolut nödvändigast att få information om. Fråga kort och koncist, utforma m.a.o. exakta och entydiga frågor och fråga bara en sak åt gången. Undvik inte problematiska/känsliga frågor, men var ändå finkänslig Leta reda på andra motsvarande enkäter. Jämför, finslipa, bearbeta och fråga också sakkunniga om kommentarer. Försäkra dig om att din fråga är begriplig genom att själv försöka besvara den och be också andra svara på din enkät; m.a.o. kom ihåg att förtesta. Fundera på formen för svaren: överväg när det är lämpligast att ställa frågor som har färdiga svarsalternativ och när det är lämpligt med frågor som kan besvaras med egna ord. Se till att man orkar svara på din enkät, m.a.o. var mänsklig! Utforma heller en kort än en lång mätare (svarsprocenten blir högre). Fäst uppmärksamhet vid blankettens utseende. Banketten skall vara snygg och tydlig. Lämna ordentliga marginaler och använd tillräckligt stora bokstäver. Fundera på förhand över hur du skall använda de insamlade uppgifterna och i vilken form du skall publicera / informera om resultaten. ANALYS AV MATERIALET Ett centralt skede i självvärderingen är analys av det insamlade materialet. Analys av uppgifterna i enkäten kan synliggöra eventuella problem i skolsamfundet. Börja analysen så fort som möjligt efter det att uppgifterna samlats in. Då du förbereder dig för analysen måste du ofta utföra ett arbetsskede som är en förberedelse för det egentliga arbetet: Granska uppgifterna: fattas det uppgifter finns det uppenbara felaktigheter Om en fråga har flera strukturerade svarsalternativ, försäkra dig om att svaret är korrekt ifyllt. Komplettera uppgifterna för att öka täckningen intervjuer förnyad uppmaning att lämna in blanketterna Ordna materialet i en exel-matris. För att kan det vara anledning att skapa variabler, m.a.o. ge varje uppgiftstyp ett betecknande namn och en kodnummer. ge de klassificerande variablerna numeriska värden (t.ex kön: flicka = 1, pojke = 2, ålder=…, årskurs=…, basgrupp=… osv) Om analys av kvalitativa variabler se t.ex Syrjäläinen 1994, Ekroth Hur mäter man vackert. De kvantitativa variablerna kan föras in i matrisen som sådana, enligt poängvärde eller angivet värde på attitydskala. Välj analyssätt. Du kan använda: statistisk analys och statistiska slutledningar eller kvalitativ analys och kvalitativa slutledningar. du kan också välja: att i analysen sträva till att förklara orsakerna till läget eller sträva att till att förstå situationen. Vid analysen av materialet brukar man ofta gå från en allmän beskrivning till en analys av de olika delfrågorna. Till slut sammanställer man en helhetsbild av vad materialet sammanlagt fört fram. Efter att analysen blivit färdig bör man ta ställning till hur, var och när resultaten från självvärderingen skall presenteras samt vilka resultat publiceras och på vilket sätt. Källor: Cohen, L & Manion, L. 1989. Research methods in education. Routledge; London. Converse, J.M. & Presser, S. 1986. Survey questions. Handicrafting the standardized questionnaire. Sage Publications; California. Eneroth, B. (1986). Hur mäter man "vackert?" Grundbok i kvalitativ metod. Göteborg; Natur och Kultur. Hur utvärdera utbildning? Utbildningsstyrelsen. Utvärdering 6/1999. Wärneryd, B., Davidsson, G., Wikman, A. & Langlet, P. (1993). Att fråga. Frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. Stockholm; Statistiska Centralbyrån. Feedback, erfarenheter av att använda materialet, önskemål och kompletteringsförslag är allting hjärtligt välkommet, adress E-mail: renata.svedlin@oph.fi