Självvärdering - medel och metoder för skolor och läroanstalter

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

Op 101 L om grundläggande utbildning 21.8.1998/628

HE:86/1997

5 kap. Utvärdering

21 § Utvärdering av utbildningen. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag uppnås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i sådan extern utvärdering av verksamheten som nämns i 3 mom.

I enlighet med de grunder som vederbörande ministerium beslutat om sörjer utbildningsstyrelsen för utvecklingen av utvärderingen och för verkställandet av extern utvärdering. Ministeriet kan också ge någon annan än utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra enstaka utvärderingar.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

22 § Elevbedömning. Syftet med elevbedömningen är att leda och sporra eleverna i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevernas inlärning, arbete och uppförande skall bedömas mångsidigt.

Om bedömning av studieprestationerna och om framsteg i studierna gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vad utbildningsstyrelsen föreskriver. Utbildningsstyrelsen beslutar om de uppgifter som skall antecknas i betygen.

Se F om grundläggande utbildning 2 mom. 16 § och 19 §. Op 102.

Op 102 Förordning om grundläggande utbildning 20.11.1998/852

2 Kap. Elevbedömning

10 §. Bedömning under studierna. Eleven och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Om lämnande av uppgifterna bestäms närmare i läroplanen.

Vid varje läsårs slut skall eleven ges ett betyg. I betyget antecknas elevens studieprogram och ämnesvis eller ämnesgruppsvis en bedömning av hur elever har uppnått de uppställda målen samt en bedömning av elevens uppförande. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt.

Den bedömning som avses i 2 mom. ges antingen med siffror eller genom verbal bedömning. Vid bedömningen med siffror används skalan 4 - 10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Verbal bedömning kan, om inte utbildningsstyrelsen bestämmer något annat, användas:

1) vid bedömningen i årskurs 1 - 7,

2) vid bedömningen av ett ämne eller en ämnesgrupp som undervisas som tillvalsämne,

3) vid bedömningen av elever som omfattar av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning.

4) vid bedömningen av sådana elever vars modersmål, finska eller svenska undantaget, är något annat än det språk som används i undervisningen, utom vid slutbedömningen, samt

5) alltid vid sidan av bedömning med siffror.

11 § Framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen. En elev som i de olika läroämnen som ingår i årskursens lärokurs har fått ett siffervitsord som anger åtminstone hjälpliga kunskaper eller färdigheter eller motsvarande verbala bedömning uppflyttas till följande årskurs när läsårets skolarbete har avslutats. En elev vars prestation har underkänts skall beredas möjlighet att utan att delta i undervisningen visa att han inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i ämnet i fråga.

Denna möjlighet kan ges också efter att läsårets skolarbete har avslutats.

En elev kan kvarstanna i årskursen om han inte under studierna och inte heller i ett särskilt prov genomfört de studier i olika ämnen som avses i 1 mom. med godkänt resultat eller om det bör anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Utbildningsstyrelsen kan bestämma när underkänd prestation i något ämne inte medför kvarstannande i årskursen. För en elev som kvarstannar i årskursen upphör prestationerna för årskursen i fråga att gälla.

I läroplanen kan bestämmas att eleven kan gå vidare i studierna i de olika läroämnena enligt ett för eleven uppgjort studieprogram i stället för enligt en i årskurser indelad lärokurs. I läroplanen bestäms om de studiehelheter som skall genomföras med godkänt resultat för att eleven skall kunna gå vidare i studierna i ämnet i fråga. Efter att läsårets skolarbete avslutats flyttas eleven till följande årskurs. I nionde årskursen räknas eleven som elev i årskursen ända tills han får avgångsbetyg eller avgår från skolan. Om möjligheten att i ett särskilt prov slutföra en studiehelhet som utgör hinder för att gå vidare i studierna samt om kvarstannande i årskursen på grund av den allmänna framgången i skolan gäller vad som bestäms i 1 och 2 mom.

12 §. Slutbedömning, skiljebetyg och betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen.

Till en elev som har inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att ha inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges skiljebetyg. Till en elev som enligt 46 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs.

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg som ges en sådan elev som avses i 46 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning tillämpas vad som bestäms i 10 §. Bedömning av elevens uppförande antecknas dock inte.

13 §. Den som utför bedömningen och uppgifter om bedömningsgrunderna.

Om bedömningen av en elev beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller studiehelhet elevens lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Uppförandet bedöms av elevens lärare eller, om lärarna är många, av lärarna gemensamt. Om kvarstannande i årskurs beslutar rektor och elevens lärare gemensamt.

Eleven och hans vårdnadshavare har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på bedömningen av eleven.

14 §. Bedömning i vissa fall. I påbyggnadsundervisning, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning, i undervisning utomlands och i grundläggande utbildning för andra än läropliktiga kan enligt vad utbildningsstyrelsen bestämmer avvikelse göras från vad som bestäms ovan i detta kapitel.

I fråga om bedömningen i förskoleundervisningen och i den undervisning för invandrare som förbereder för den grundläggande utbildningen gäller vad som bestäms i läroplanen.

19 §. Ny bedömning och rättelse av bedömning. Elevens vårdnadshavare kan inom två månader efter att han delgivits bedömningen be att ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen omprövas. Begäran riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och elevens lärare gemensamt.

Om elevens vårdnadshavare är missnöjd med den nya bedömning som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan vårdnadshavaren begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan, om beslutet uppenbart är felaktigt, ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få, eller bestämma att beslutet om studieframstegen eller kvarstannande i årskurs skall ändras.

GYMNASIEUTBILDNING

Op 104 Gymnasielag 21.8.1998/629

HE:86/1997

4 kap. Utvärdering och studentexamen

16 §. Utvärdering av utbildningen. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

17 §. Bedömning av de studerande. Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete skall bedömas mångsidigt.

Se gymnasieförordningen 2 kap och 13 §, Op 105.

18 §. Studentexamen. Gymnasieutbildningen avslutas med en studentexamen, enligt vad som bestäms genom förordning och vederbörande ministerium och den av ministeriet tillsatta studentexamensnämnden föreskriver med stöd av den. Studentexamens syfte är att klarlägga om studerandena har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mogenhet enligt målen för gymnasieutbildningen.

Om rätten för andra än studerande enligt denna lag att delta i studentexamen bestäms genom förordning.

Studentexamen medför allmän behörighet för fortsatta studier vid högskola

Se Studentexamensförordningen, Op 110.

Op 105 F om gymnasieutbildning 6.11.1998/810

2 kap. Bedömning av de studerande.

6 §. Bedömning under studierna. Den studerade och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om hur den studerande arbetar och hans framsteg i studierna. Om lämnande av uppgifterna bestäms närmare i läroplanen.

Den bedömning som avses i 1 mom. ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4 -10.

Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt.

I den undervisning på främmande språk som avses i 6 § 3 mom. gymnasielagen och undervisning utomlands kan enligt vad utbildningsstyrelsen bestämmer avvikelse göras från vad som bestäms ovan i denna paragraf.

7 §. Framsteg i studierna. I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som skall genomföras med godkänt resultat för att de studerande skall kunna gå vidare i studierna i läroämnet eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna.

Utbildningsstyrelsen kan vid behov meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

8 §. Slutbedömning, skiljebetyg och betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen. Till en studerande som har slutför gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets hela lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutför lärokurs.

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §.

En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord skall ges möjlighet att höja sitt vitsord i ett fristående förhör.

Utbildningsstyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

9 §. Den som utför bedömningen och uppgifter om bedömningsgrunderna.

Om bedömningen av en studerande beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt.

Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom.

13 §. Ny bedömning och rättelse av bedömningen. En studerande kan inom två månader efter att han delgivits bedömningen be att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. Begäran riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Om den studerande är missnöjd med den nya bedömningen som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan den studerande begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan, om beslutet uppenbart är felaktigt, ålägga läraren att företa en ny bedömning, bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få.

YRKESUTBILDNING

Op 301 L om yrkesutbildning 21.8.1998/630

HE:86/1997

4 Kap. Utvärdering

24 §. Utvärdering av utbildningen: Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag nås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

25 §. Bedömning av de studerande. Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete skall bedömas mångsidigt.

Om bedömning av studie- och examensprestationerna samt framstegen i studierna gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vad utbildningsstyrelsen föreskriver. Utbildningsstyrelsen beslutar om de uppgifter som skall antecknas i betygen.

Se Förordningen om yrkesutbildning 2 kap och 15 §, Op 302.

Op 302 F om yrkesutbildning 6.11.1998/811.

2 kap. Bedömning av de studerande

10 §. De allmänna grunderna för bedömning. En studerandes kunskaper och färdigheter samt hur de utvecklas skall bedömas tillräckligt ofta under utbildningen och när utbildningen avslutas.

En studerandes godkända prestationer bedöms med tillämpning av skalan berömliga (5), goda (4-3) och nöjaktiga (2-1). De valfria studierna kan med den studerandes samtycke godkännas som slutförda utan vitsord.

Inom läroavtalsutbildningen bedöms den studerandes prestationer i fråga om den utbildning som sker på en arbetsplats och i de teoretiska studierna med tillämpning av den skala och de vitsord som bestäms i 2 mom.

Utbildningsstyrelsen meddelar i samband med grunderna för läroplanen närmare föreskrifter om de allmänna grunderna för bedömningen.

11 §. Den som utför bedömningen och uppgifter om bedömningsgrunderna.

Om bedömningen av den studerande beslutar den lärare som svarar för undervisningen i de studier som skall bedömas eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Om den i examen ingående bedömningen av ett utbildningsavsnitt som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter beslutar den lärare som svarar för undervisningen och en av arbetsgivaren utsedd person gemensamt.

Om bedömningen av de teoretiska studierna i läroavtalsutbildningen beslutar läraren eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt och i den utbildning som sker på en arbetsplats en person som arbetsgivaren utser.

Utbildningsanordnaren beslutar om sammanförandet av bedömningen av de teoretiska studierna och bedömningen av den utbildning som sker på en arbetsplats.

Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom.

12 §. Framsteg i studierna och höjning av vitsord. I läroplanen bestäms de studier som skall genomföras med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna.

En studerande som inte har slutfört de studier som hör till examen med godkänt resultat eller som vill höja sitt vitsord skall ges möjlighet att ta om sin prestation eller höja vitsordet.

Utbildningsstyrelsen kan vid behov meddela närmare föreskrifter om de frågor som anges i denna paragraf.

13 §. Examensbetyg, skiljebetyg och betyg över slutförda studier.

När en studerande har genomfört de studier som hör till examen med godkänt resultat skall han ges ett examensbetyg över avlagd examen. Examensbetyg kan också ges till en studerande i det fall att sådana särskilda undervisningsarrangemang som avses i 21 § lagen om yrkesutbildning har följts i studierna. Vitsorden i studier i ett annat sammanhang och som räknats till godo antecknas i den studerandes betyg.

Till en studerande som avgår utan att ha avlagt en yrkesinriktad examen ges skiljebetyg, i vilket de studier som slutförts jämte vitsordet antecknas.

En studerande ges även under studiernas gång på begäran ett betyg över slutförda studier.

Av betyget skall framgå de grunder för läroplanen som har iakttagits, examens omfattning samt i läroavtalsutbildningen läroavtalets giltighetstid. Den bedömning som arbetsgivaren och den som ordnar den teoretiska undervisningen i läroavtalsutbildningen har gjort fogas till betyget.

En studerande som har avlagt examen eller slutfört studier ges på begäran en sådan bilaga till examensbetyget eller betyget som är avsedd särskilt for internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter som läroanstalten, de studier som avses i examenbetyget eller betyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

14 §. Bedömningen i läroavtalsutbildningen i vissa fall. När den utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen som avläggs som en fristående examen samt annan yrkesinriktad tilläggsutbildning ordnas i form av läroavtalsutbildning, iakttas vad som i 10 och 11 § bestäms om bedömning av de studerande.

I annan yrkesinriktad tilläggsutbildning i forma av läroavtalsutbildning än sådan som förbereder för en fristående examen ges den studerande ett betyg över slutförda studier med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 13 § 4 mom.

Till den som deltar i läroavtalsutbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avläggs som en fristående examen ges på begäran ett intyg över deltagande med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 13 § 4 mom.

I läroavtalsutbildning som förbereder för fristående examen gäller om avläggande av examen och om examensbetyg vad som bestäms i förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998).

3 kap.

15 §. Ny bedömning och rättelse av bedömningen. En studerande kan inom två månader efter att ha delgivits bedömningen be att en bedömning som gäller studieframstegen eller avläggande av examen omprövas. Begäran görs skriftligt och riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar rektor och den studerandes lärare gemensamt.

Inom läroavtalsutbildningen riktas begäran till arbetsgivaren i fråga om utbildning som sker på arbetsplatsen. I fråga om den teoretiska undervisningen iakttas vad som bestäms i 1 mom.

Om den studerande är missnöjd med den nya bedömning som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 och 2 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan den studerande begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. I läroavtalsutbildning yrkas rättelse i ny bedömning hos utbildningsanordnaren. Länsstyrelsen och utbildningsanordnaren kan, om beslutet uppenbart är felaktigt, bestämma att ny bedömning skall företas.

Op 501 L om fritt bildningsarbete 21.8.1998/632.

HE:86/1997

3 kap. Undervisning

7 §. Utvärdering. Syftet med utvärderingen är att stödja en utveckling av det fria bildningsarbetet och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Läroanstalten skall utvärdera den utbildning den ordnar och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

KULTURVERKSAMHET OCH GYMNASTIK

Grundutbildning inom konst, teater och orkestrar samt bildkonst

Op 401 L om grundutbildning inom konst 21.8.1998/633

7 §. Utvärdering av utbildningen. Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i sådan extern utvärdering av verksamheten som avses i 3 mom.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

Se F om grundutbildning för konst 3 §, Op 402.

8 §. Elevbedömning. Syftet med elevbedömningen är att leda och sporra eleverna i deras studier samt utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevernas arbete skall bedömas mångsidigt.

Utbildningsstyrelsen beslutar om elevbedömningen och vilka uppgifter som skall antecknas i betygen.

Se förordningen om grundutbildningen inom konsten 3 §, Op 402.

Op 402 F grundutbildningen inom konsten 6.11.1998/813

3 §. Ny bedömning och rättelse av bedömning. En elev kan inom två månader efter att han delgivits bedömningen be att den lärare eller de lärare som företagit bedömningen omprövar den.

Om eleven är missnöjd med den nya bedömning som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan eleven begära rättelse i bedömningen hos rektor.