UTVÄRDERING AV PROV -
Checklista för bedömning av av provuppgifter
1. En grundläggande villkor är att ämnesinnehållets stoff och mål är välbekanta.
2. Provuppgifterna får gärna vara mångsidiga. Man kan till exempel göra en uppföljning av i hur hög grad man mäter någon bestämd målnivå och eventuellt någon bestämd färdighetstyp (tex. betoning på kognitiva, affektiva eller psykomotoriska färdigheter). De kognitiva färdigheterna kan indelas i delområden som minneskunskap, förståelse, tillämpning och reflektion eller värdering.
3. Provuppgifterna sammanställs utgående från de mål och stoff som ingår i undervisningsplanen.
4. Uppgiftstypen väljs på basen av bedömning av vilken typ av kunskaper eller färdigheter man önskar mäta. I samma prov kan bestå av ett par, tre olika uppgiftstyper (essäsvar, flervalssvar, ifyllnadsuppgift, svarsalternativ, o.s.v.)
5. När provuppgifterna valts ut , sammanställs de och grupperas till ett slutgiltigt prov. I början får det gärna finnas lättare uppgifter, men en ordning enligt konsekvent stigande svårighetsgrad skall man inte sträva efter.
6. Därefter sammanställs provinstruktionerna och poängsättningsinstruktionerna.
7. Om det av provet förväntas hög svarstillförlitlighet skall materialet förtestas och resultatet för varje item analyseras. Förtestet skall ske i en grupp som är jämförbar med den egentliga målgruppen.
UPPGIFTSTYPER
Minneskunskap
A1. Minneskunskaper
Kan särskilt användas för att "mäta" insamla exakta och detaljrik information.
I poängsättningen kan man använda till exempel 1 poäng för korrekt svar, 0 poäng för felaktigt svar.
Till exempel: Vilka är de tre största städerna i Finland?
A2. Ifyllnads- och kompletteringsuppgifter
Frågan och svaret ingår inom samma mening.
Det efterfrågade ordet eller uttrycket bör inneha en central innebörd. Lärobokens meningar kan inte användas som sådana. T.ex. Sverige är ______________________ (ange regeringsformen).
Man kan ge 0 eller 1 poäng för felaktigt, respektive korrekt svar. Man kan också tillämpa en vägd poängsättning på svar med av olika hög informationsgrad, t.ex. 1, 2 och 3 poäng.
Essäuppgifter
B1. Lämpliga att använda särskilt när man vill utvärdera djupa insikter i ämnet.
Verbalt begåvade elever har lätt en fördel av sina verbala färdigheter, ger möjligheter att utvärdera också attitydmässiga frågeställningar.
Bedömningen sker uppgiftsvis för hela målgruppen på en gång.
Frågorna kan beröra t.ex. reflektion över betydelsen av ett uttryck, detaljbeskrivning, presentation av exempel, beskrivning av huvudlinjerna, redogörelse för förenande och åtskiljande drag, jämförelse av företeelser, klassificering, kommentar på relationer m.m..
B 2. När frågorna sammanställs, kan man samtidigt göra en lista över sådana moment som man förväntar sig att svaren innehåller. Till exempel om man ger poäng för varje korrekt återgiven beskrivande egenskap, kan också sådant som ett gott helhetsgrepp i framförandet belönas med 0,5 poäng eller motsvarande.
Identifieringsuppgifter
C1. Alternativa svar
Om de färdiga svarsalternativen är bara två kan eleven genom att gissa få hälften av svaren rätt. För att öka tillförlitligheten lönar det sig att ha många svarsalternativ.
Till exempel: Brom hör till de halogena gaserna ______ JA ______ NEJ
Undvik inexakta uttryck som: de flesta, kortare, m.m.
C2. Integreringsuppgifter
Fungerar väl då man önskar få fram hur väl eleverna känner till sammanhang och relationer.
Problemet med gissningar kan nästa helt elimineras om svarskombinationerna är tillräckligt många.
Man rekommenderar att de längre textavsnitten placeras till vänster och de kortare till höger: till exempel
förena namn och personbeskrivning genom att fylla i bokstäverna på raderna till vänster.
| - _____ 1. Finlands mest berömda tonsättare |
A. Mikael Agricola |
| - _____ 2. Samlade in Kalevala runosångerna |
B. Uno Cygnaeus |
| - _____ 3. Finlands marskalk |
C. Aleksis Kivi |
| - _____ 4. Införde folkskolan i Finland |
D. Elias Lönnrot |
| - _____ 5. Finlands första president |
E. C.G. E. Mannerheim |
| - _____ 6. Skapade det finska skriftspråket |
F. Risto Ryti |
|
G. Jean Sibelius
|
|
H. J.W. Snellman |
|
I. K.J. Ståhlberg |
C3. Flervalsuppgifter
1. Bygg upp varje uppgift så att de centrala inlärningsmålen beaktas (förutsätter en klar uppfattning av och en värdering av målen).
2. Utgå från en klar och relativt enkel problemformulering.
3. Formuleringen skall vara entydig och klar, gärna i positiv form .
4. Ifall formulerat som nekande sats, poängtera detta t.ex. med VERSALER.
5. Ta med de ord i själva frågan, som i annat fall skulle upprepas inför varje svarsalternativ.
6. Instruera om det eftersökta svaret är av typ t.ex. det bästa alternativet eller om det finns flera än ett korrekt svarsaltenativ.
7. Se till att alla svarsalternativ är korrekt formulerade ur språklig synvinkel.
8. Undvik formuleringar som kan verka ledande.
9. Sträva till formuleringar som verkar likvärdigt attraktiva om man inte känner till det korrekta svaret.
10. Formulera det korrekta svarsalternativet med varierande längd i de olika uppgifterna.
11. Undvik svarsalternativet "alla ovannämnda svar", använd hellre "inget av ovannämnda svar"
12. Variera placeringen av det korrekta svaret bland raden av svarsalternativ.
13. Variera problemets svårighetsgrad genom att förändra den formulerade frågan eller genom att byta ut svarsalternativen.
14. Sträva till att få varje uppgift att fungera oberoende av de övriga uppgifterna i provet.
15. Strukturera provuppgifterna klart och tydligt på provpappret, så att de olika deluppgifterna framträder och så att svarsalternativen är lätta att uppfatta.
|
|
