LÄRAREN UTVÄRDERAR Den mest centrala resursen i all undervisning och fostran är läraren. Utvecklingen av undervisningen är därför intimt förknippad med utvecklingen av lärarens professionalism. Ett vanligt sätt att öka lärarens professionalism är att satsa på fortbildning. Ett annat tillvägagångssätt är att i den enskilda skolan utveckla samarbetsformer enligt idéerna om en "lärande organisation" och att därmed erbjuda kollegerna möjligheter att lära av varandra och med stöd av varandra. Oberoende av utgångsläget är det den enskilda lärarens beslut som avgör vägvalen vid strävan efter förändring och till mera kunskap. Till grund för detta ligger ofta lärarens bedömning av sitt eget arbete och hans eller hennes uppfattning om de rådande behoven. Ju bättre, tillförlitligare och mångsidigare denna bedömning av det egna arbetet är desto bättre förankrade är besluten om utveckling av den egna professionella rollen. Lärarens utvärdering av sitt arbete är uttryckligen ett sätt att få stöd för denna bedömning. Man kan mycket förenklat beskriva lärarens arbete på följande sätt: 1) eleverna skall lära sig 2) eleverna skall må bra 3) skolsamfundet skall må bra 4) skolan skall fungera bra. För att kunna utvärdera undervisningen och fostran bör man vara väl insatt i målen och känna väl till skolan som inlärningsmiljö. När läraren utvärderar sitt arbete måste detta ses som en del av denna större helhet. Vår avsikt är att i det följande ge exempel och beskriva arbetsmetoder enligt vilka läraren kan få stöd för självvärderingen. Om undervisningen inte intresserar eleverna kan man fråga sig om målen är rätt ställda eller om undervisningsmetoderna är rätt valda. Om eleverna inte lär sig, kan man fråga sig vad man som lärare borde göra på annat sätt. Självvärderingen är inte avsedd att vara en kritik riktad mot läraren och handlar inte om en föreställning om att allting eventuellt beror på läraren. Självvärderingen är avsedd att vara en strävan att öppet och förutsättningslöst försöka se situationen som den är. Traditionellt har utvärderingen i skolan kretsat kring elevbedömningen, men här är avsikten att skapa en mångsidig och belysande bild av lärarens arbete. I korthet kan man säga att när läraren utvärderar sitt eget arbete strävar denne efter att få tillförlitlig information om hur de mål som uppställts förverkligats. Målen kan vara uppställda av läraren själv, av skolan eller bestå av kommunens eller hela landets mål för undervisningen och fostran. De mål som läraren själv ställt upp för sitt arbete är säkert de som upplevs av henne eller honom vara de mest centrala. De mål som läraren har för sin undervisning och de mål som läraren har för utveckling av sin personliga yrkeskompetens går knappast helt att skilja åt. Självvärderingen innebär också att man tar ställning till och värderar den lägesinformation man fått fram. Detta kan man göra genom att ta ställning till om målen förverkligats eller inte, genom att reflektera över vad som bidragit till att något utfallit väl eller inte utfallit väl och genom att fundera på vad som inträffade på vägen och påverkade utvecklingen. Skolans arbetskultur, umgängeskultur m.m. är också av betydelse och det är i relation till denna bakgrund lärarens arbete skall bedömas. Självvärderingen leder tankarna vidare till reflektioner om skolans verksamhetsmiljö i allmänhet och aktualiserar kanske också sådant som man inte tidigare varit observant på eller funderat på. Det att läraren utvärderar sitt arbete gör det också lättare för eleverna att lära sig om självvärdering och gör det också lättare att informera andra parter om utvärdering. Ett begrepp som ofta används i samband med självvärdering är ordet reflektion. Dessa får ibland fungera nästan som synonymer. Att reflektera över sitt eget arbete kan innebära att man systematiskt analyserar sin insats och följderna av den. Självvärdering och reflektion över sitt eget arbete kan tillsammans bidraga till det som kan kallas aktionsforskning d.v.s. att läraren forskar i sitt eget arbete. Feedback, erfarenheter av att använda materialet, önskemål och kompletteringsförslag är allting hjärtligt välkommet, adress E-mail: eerok.niemi@oph.fi