Självvärdering - medel och metoder för skolor och läroanstalter

PORTFÖLJMETODEN - STÖDER BÅDE INLÄRNING OCH UTVÄRDERING

En portfölj är i praktiken en samling elevarbeten åtföljda av elevens självvärdering och kompletterat med lärarens kommentarer. Eleven väljer själv ut arbeten för portföljen. Portföljen kan se ut som en pärm, eller ett häfte, en cd-romskiva, ett ljudband, en väggtidning eller ges en annan lämplig form som passar för ändamålet.

Hur ser en portfölj ut?
  Elevens dagbok, rapport och reflektion

Vad behöver man kunna?
  Hur kan man stöda eleven vid självvärdering?
  Hur kan man stöda själva processen?

Skapa en portfölj

Portföljmetoden, bakgrund och forskning

Portföljen som kommunikation mellan skolan och hemmet

Skolans portfölj, en metod för självvärdering
  Lärarens portfölj

Portfölj på nätet eller som CD-rom
  Den visuella utformningen

Hur ser en portfölj ut?

En portfölj består av en samling elevarbeten, samt självvärderingsmaterial och därtill kommentarer av läraren, föräldrarna och kamraterna. Valet av arbeten till samlingen utförs självständigt av eleven. Portföljen kan ha olika utseende och bestå av en pärm, ett häfte, en cd-romskiva, en nätportfölj, ett videoband, ett ljudband, en väggpanel osv. Den kan utökas under flera år eller bestå av arbeten från en enda kurs. Det väsentliga är att portföljen avspeglar sin upphovsman och hans eller hennes värderingar. Man kan dock gemensamt komma överens om vad portföljen bör innehålla för att omfatta det innehåll som enligt läroplanen bör utvärderas.

I projekt- och temaarbeten är portföljen en utmärkt dokumentationsform. Den kan då vara gemensam i den enskilda arbetsgruppen eller så innehålla material av samtliga projektdeltagare. Också då är det väsentligt att portföljen innehåller rapport, reflektion och självvärdering.

När portföljen skall sammanställas är det första innehållsförteckningen. Den skall göras med eftertanke, den kan utarbetas på många olika sätt, enligt tid, enligt tema eller pritoritering av frågorna. Eleven / studeranden antecknar sina egna personuppgifter i portföljen och därtill en beskrivning av sig själv, sina intressen och annan för portföljen viktig information. Förutom skisser och övrigt material som beskriver arbets- och inlärningsprocessen, skall portföljen också innehålla färdiga resultat, eftersom ett slutfört arbete ger aktören en känsla av tillfredsställelse. I fråga om ett färdigt arbete är det inte alltid viktigast att arbetet är estetiskt perfekt, utan det viktiga är den bakomliggande mentala och praktiska processen. Med tanke på kommunikation är en visuellt klar och redig och estetisk portfölj dock den mest effektiva.

Bifogat följer en mall på innehållet i en portfölj.

Enligt Campin (1993) som studerat kreativt skrivande, har portföljen åtminstone tre fördelar:

I portföljen kan man lägga olika arbeten, med tanke på dem de är avsedda att visas för,
I portföljen är det möjligt att presentera processer, prov på växelverkan med andra och exempel på arbetsmetoder under processen,
I portföljen är det möjligt att påvisa att man har en förståelse av processen och arbetsmetoden samt sådant som man uppskattar i sitt eget arbete.

Det viktigaste när det gäller portföljen är den produktions-, urvals- och utvärderingsprocess som eleven själv går igenom i samband med de olika uppgifterna under studieperioden och värderingen av uppgifternas innehåll och kvalitet utifrån mål och gemensamt överenskomna kriterier (Linnakylä 1996). Eleven beaktar också sina egna mål och definierar sina värderingsgrunder samt funderar över orsakerna till och följderna av sina val.

Litteratur
Camp, R. 1993. The Place of Portfolios in Our Changing Views. I publikationen: R.E.
Bennett & W.C. Ward (red.) Construction Versus Choice in Cogniti Measurement: Issues in Constructed Response, Performance Testing, and Portfolio Assessment. Laurence Erbaum Associates, Hillsdale, N.J., 183-212.

Elevens dagbok, rapport och reflektion

Processportföljen omfattar således en del där aktören rapporterar om arbetets gång och funderar och reflekterar över egna uppställda mål, syften med framställningssättet, samt gjorda val och motiverar dem. Aktören utvärderar också det egna arbetet, det som varit lyckat och det som han ännu vill förbättra. Denna del har många benämningar, dagbok, loggbok, inlärningsdagbok, skissbok eller minnesbok. Minnesanteckningarna är till nytta vid uppföljningen av arbetsprocessen, de påvisar vad som särskilt bör uppmärksammas under studierna och om personliga starka sidor. I boken kan högra sidan reserveras för rapportering av händelserna och den vänstra för egna reflektioner och känslor. I endel handledningar uppmanas eleven att använda pennor i olika färger för de olika sidorna så att skillnaden mellan rapporten och den egna reflektionen blir visuellt tydlig. I den slutliga portföljen lägger eleven ett urval ur anteckningarna med de frågor som han anser att bäst beskriver inlärningsprocessen. I portföljen läggs också lärarens och studiekamraternas samt föräldrarnas synpunkter.

Vad behöver man kunna?

Viktigt för portföljmetoden är att skapa en sådan atmosfär i klassen som gynnar diskussion. Särskilt i fråga om konstämnena har det inte varit vanligt att tala om egna eller andras arbeten, utan man har litat på att inlärningen sker på det icke verbala planet i människans medvetande. Just verbaliseringen har dock visat sig vara betydelsefull för att bli medveten om sin egen inlärningsprocess. Arbete i par är ett bra sätt att få övning i att beskriva målsättningen och innebörden i de egna arbetena.
Portföljmetoden övar följande färdigheter:

Färdighet att reflektera över det egna arbetet individuellt och tillsammans med andra
Färdighet att värdera såväl egna som andras arbetsprocess och resultat
Färdighet att verbalisera erfarenheter under den egna inlärningsprocessen.

Hur kan man stöda eleven vid självvärdering?

Vid värderingen av processen fäster man uppmärksamhet bl.a. vid följande: ett undersökande greppet, påhittigheten (idérikedom), förmågan att utnyttja förebilder och förmågan att värdera det egna arbetet.
För att underlätta värderingen av den egna processen tillsammans med eleverna / studerandena utarbetas värderingskriterier enligt ämnesområden eller teman.

Frågor som läraren utarbetat hjälper eleven att granska sitt eget arbete och tänka igenom dess kvalitet ur flera olika synvinklar. Sådana frågor kan t.ex. vara

Var fick du idén till arbetet? Vilka källor använde du?
Vad tycker du speciellt mycket om i ditt arbete?
vilket eller vilka arbetsskeden var problematiska och hur löste du problemen?
Vad skulle du vilja ändra i ditt arbete?
Vad lärde du dig?

Syftet med den första frågan är utreda den process genom vilken eleven griper sig an sina idéer före de bestämmer sig för det slutgiltiga tema. Syftet är också att förmå eleven att stanna upp så att han iakttar och tänker efter vilka arbetets goda sidor är beaktande sin egen målsättning. Syftet med den tredje och fjärde frågan är att få veta hur eleven uppfattar de olika arbetsskedena inklusive valmöjligheterna samt beslutsprocessen. Den sista frågan är en sammanfattande fråga.
Frågorna bör naturligtvis variera från uppgift till uppgift. Frågorna får inte tillåta nej- eller ja-svar, utan bör stimulera till eftertanke.

Hur kan man stöda processen?

I portföljmetoden betonas ett undersökande förhållningssätt till studierna och en förståelse för att själva genomförandet är en del av inlärningen och värderingen. Metoder som ofta används är problemcentrerad inlärning, att reflektera över flera alternativa lösningsmodeller eller att utgå från temaundervisning. Rekommenderade arbetsformer är samarbetspedagogik (kooperativ inlärning), brainstorming, olika övningar av fantasin och dramapedagogik.

Litteratur
Taube, K. 1997. Portfoliometoden -undervisningsstrategi och utvärderingsinstrument.
Danielson, C. & Abrutyn, L. 1997. An Introduction to Using Portfolios in the Classroom. Association for Supervicion and Curriculum Development Alexandria, Virginia, U.S.A.

Skapa en portfölj

SKAPA EN PORTFÖLJ

10.

E-post: Inari.Gronholm@oph.fi

Portföljmetoden, bakgrund och forskning

I skolan strävar man efter att utveckla metakognitiva färdigheter när det gäller att lära sig att lära sig, dvs. förmåga till kreativt tänkande, problemlösning, kritiskt tänkande, risktagning och förmåga att tolerera osäkerhet, att välja och att motivera olika val samt att särskilja det väsentliga i undervisningsmaterialen. Utvärderingen av dels inlärningsprocessen och dels de metakognitiva färdigheterna har upplevts som svår med de traditionella utvärderingsmetoderna. I utvärderingen det har blivit viktigt att förutom helheten ta fasta på flera delfaktorer; inlärningsprocessens natur, inlärningsmiljön och det kulturella sammanhanget, eftersom dessa påverkar handlingssättet hos eleven, - det som utvärderingen i sista hand handlar om. I sin artikel om nya inlärningsmiljöer för inlärning och studier (Oppiminen ja opiskelu uusissa oppimisympäristöissä) har Eero Ropo behandlat båda den mentala och fysiska inlärningsmiljön.
Se Ropo 1997. ( www.internetix.ofw.fi/nettilehti/edunetix/ropohtm.htm" ). Av elevens handlingssätt framgår hans mål och kvalitet, skickligheten och kunskaperna. Denna mångsidiga utvärderingen kallas för autentisk utvärdering. I Förenta Staterna började man på 1980-talet efterlysa nya sätt att utvärdera elevernas arbete och inlärningsresultat och gick då in för att utveckla portföljmetoden. Denna metod har under det gångna årtiondet fått stor spridning.

I Finland har /forskningsinstitutet för utbildning/ vid Jyväskylä universitet i sina egna forskningsprojekt utvecklat portföljmetoden från daghemsnivå till gymnasienivå. Enligt Marja Kankaanrantas (1998) forskning bildar pärmen om dagisbarnets utveckling en bro mellan daghemmet och skolan. Pärmen berättar om barnets tidigare utveckling och hjälper i planering av undervisningen. Ett annat skede där portföljen underlättar arbetet är då eleven övergår från klasslärarbaserad undervisning till undervisning med ämneslärare. Det är särskilt viktigt just nu att utveckla informationskanalerna, eftersom Utbildningsstyrelsen har utarbetat riksomfattande kriterier för vitsordet 8 i alla ämnen i avsikt att förenhetliga slutbedömningen för grundundervisningen.

I sin pro gradu avhandling vid Uleåborgs universitet har Satu Larivaara (1997) undersökt användningen av skissböcker i klass 3. Hennes undersökning visar att användningen av skissböcker i stil med portföljmetoden i samband med ett processorienterat arbetssätt stöder elevernas förmåga till iakttagelse och inlärning och utvecklar tänkandet och förmågan till reflektion. Med hjälp av portföljen har eleven möjlighet att ur många olika synvinklar reflektera över det egna arbetet, processen, iakttagelserna och tankarna och utifrån dem utvärdera sitt arbete. Om självvärderingen enbart innebär rapportering och ett konstateranden av läget beträffande saker och ting, utan att där finns en eftertanke och personliga funderingar över känslolägen, så uppnår inte inlärningsresultaten den avsedda nivån, säger Pauliina Kuronen (1996). I sin pro gradu undersökte Kuronen användningen av portföljmetoden bland gymnasieelever under en bildkonstkurs.

Portföljmetoden kräver alltså handledning och i någon mån inlärning för att eleven skall ha utbyte av metoden.

Litteratur
Kankaanranta, M., 1998 Kertomuksia kasvusta ja oppimisesta: portfoliot siltana päiväkodistakouluun. Jyväskylän yliopisto. Kasvatustieteiden tutkimuslaitos.
Kuronen, P. 1996. Portfolio-toiminta ja itsearviointi lukion kuvaamataidon opetuksessa. Pro gradu tutkielma. Lapin yliopisto. Taiteiden tiedekunta.
Larivaara, S. 1997. Sketchbook kognitiivisen kehityksenedistäjänä: tapaustutkimus sketchbookin käytöstä englantilaisella ala-asteella ja opettajan koulutuslaitoksella. Kasvatustieteiden syventäviin opintoihin kuuluva tutkielma. Oulun yliopisto. Kasvatustieteiden tiedekunta.
Linnakylä, P., Kankaanranta, M. & Bopry, J. 1999. Portfolioita verkossa. Koulutuksen tutkimuslaitos. Jyväskylän yliopisto.
Linnakylä, P., Pollari, P. & Takala, S. (toim.) 1994. Portfolio arvioinnin ja oppimisen tukena. Jyväskylän yliopisto. Kasvatustieteiden tutkimuslaitos.
Pollari, P., Kankaanranta, M. & Linnakylä, P. (toim.) 1996. Portfolion monet mahdollisuudet. Jyväskylän yliopisto. Kasvatustieteiden tutkimuslaitos.

Material om portfolio på nätet:
www.mehs.educ.state.ak.us/portfolios/portfolio.html
www.skolverket.se/skolnet/klassrum/2000/nr2-00/art6.html
www.kig.uvm.dk/misc/toolsdetail.asp

Portföljen som kommunikation mellan skolan och hemmet

Portföljmetoden är ett utmärkt medel när man vill skapa ett kontinuerligt, bestående relation till föräldrarna och hos dem väcka ett äkta intresse för barnens kunskapsområden och inlärningsvanor. Med elevens portfölj framför sig är det lätt för läraren, eleven själv och föräldrarna att diskutera både framgångar och också hinder för inlärningen och tillsammans tänka igenom hur de sist nämnda kan elimineras. Föräldrarna kan hjälpa läraren att bättre förstå eleverna. Eleven arbetar kanske mer koncentrerat hemma än i skolan. Skolatmosfären kan vara alltför stressig eller kamraterna avleder intresset åt annat håll.

Det är bra att förbereda diskussionen i hemmet om elevens portfölj t.ex. genom ett brev eller en presentation på föräldramöte. Stämningen under diskussionen skall vara positiv. Granskningen av portföljerna har inte som syfte att utvärdera arbetena utgående från visad skicklighet, utan med avseende på inlärning. Detta kan aktualisera frågor som kan gälla nya idéer, utveckling av tankeförmåga, förmåga att motivera val, den sociala kompetensen osv. Till exempel följande frågor kan hjälpa för att hålla diskussionen fokuserad på centrala frågeställningar: vad har du lärt dig, vilket arbete gillade du mest och varför, vad vill du lära dig mera om, vad önskar du göra annorlunda i det här arbetet, var fick du uppslaget till ditt arbete och var samlade du material för arbetet?

Litteratur
Grönholm, I. 1999. Portfolio oppimisen välineenä kuvataidekasvatuksessa, kuvaus yhdestä portfolioprosessista. Lisensiaatintyö. Taideteollinen korkeakoulu, taidekasvatuksen osasto,65-67.

Skolans portfölj, en metod för självvärdering

Skolans portfölj kan på ett mångsidigt sätt berätta för utomstående, såsom föräldrar eller kommunala skolmyndigheter om skolans verksamhet. Portföljen byggs upp på långsikt och innefattar hela personalen. Portföljen underlättar verksamheten i skolan och uppföljningen av utvecklingen där, dvs. självvärderingen, eftersom den synliggör processen. Det förberedande arbetet, redigeringen av innehållsförteckningen bör vara resultatet av ett noggrant övervägt samarbete. Ansvarspersoner bör väljas också för de olika delområdena. Betoningen kan växla under olika år, t.ex. kan arbetet med läroplanen, samarbetet med intressegrupperna eller intensifieringen av samarbetet mellan elev- och lärarkårerna betonas under olika år. Deluppgifter i portföljen kan utgöras av ett temaprojekt, projekt som är gemensamt för flera elever eller av de olika årskursernas portföljer.

Arbetet med att skapa en portfölj för skolan som grund för självvärderingen bör inte bli en påfrestning, utan ses som en utmaning och nödvändighet för att det egna arbetet skall utvecklas. För att nå ett lyckat resultat är det viktigt att tidsplaneringen är korrekt och att arbetet är rätt avgränsat.

Lärarens portfölj

Lärarens portfölj hjälper läraren först och främst att utveckla lärarfunktionen. I början kan skapandet av en portfölj kännas mödosamt och tidskrävande, men nästan alla lärare har till slut blivit nöjda. Lärare som då och då tillsammans med andra lärare diskuterat syftet, innehållet i undervisningen och sina metoder med portföljerna framför sig, har ansett att de fått ett djupare stöd än tidigare för sitt arbete av kollegerna. Lärarens portfölj är också en länk till skolans portfölj och till den gemensamma läroplanen. Portföljen avspeglar också ägarens intresseområden och livsåskådning, hans uppfattning om inlärning och kunskaper. Lärarnas portföljer kan för skolsamfundet berätta om sådana kunskapsområden som varit okända för andra, och som inte därför alls kunnat utnyttjas. När portföljen byggs upp på nätet kan ägaren skapa länkar till olika källor, undersökningar och egna bakgrundsorganisationer och till universitet. Det är klokt att stegvis utveckla den egna portföljen så att den inte ställer för mycket krav, utan upplevs som ett utmaning eller ett medel att utveckla arbetet och som utgångspunkt för diskussioner med kollegerna.

Litteratur
Van Wagenen, L. & Hibbard, K.M. 1998. Building Teacher Portfolios. Educational Leadership / February 1998, 26-29.

Portfölj på nätet eller CD-rom

Att bygga upp en egen personlig portfölj på nätet eller i CD-romform rimmar väl med strategin för livslångt lärande. På nätet / CD-rom är det möjligt att sammanställa, sortera och välja till och med stora dokument. Dessa har också den förtjänsten att materialet är lätt att hitta om innehållsförteckningen och strukturen (portalen) är planerade med eftertanke. Det finns redan ett visst utbud på portföljprogram. I en nät- / CD-romportfölj är det också lätt att foga till bildmaterial. Aktören har att noga ta ställning till vad som är mest väsentligt i det egna ofta omfattande materialet, och detta också underlättar läsarens orientering i portföljen. För att underlätta informationsförmedlingen och även de gemensamma diskussionerna rekommenderas att en gemensam grund utarbetas för lärarnas och vid behov också elevernas / studerandenas portföljer. Den skall dock gärna samtidigt vara så flexibel att var och en kan bearbeta den för egna syften.

Nedan följer ett exempel på en lärarportfölj:

Skolans / kursens syfte och lärarens mål i relation till detta
Material, som utvalts till portföljen i enlighet med syftet
Valda elevarbeten, som berättar om elevens / studerandens arbetsplanering, inlärningsprocess och resultat
Lärarens reflektion över hur hans metoder stöder inlärning i olika situationer
Lärarens utbildning och arbetserfarenhet
Lärarens hobbyn utanför skolan, föreningsverksamhet och övriga intressegrupper
Länkar till de www-sidor som är viktiga källor för det egna arbetet.
Reflektioner över källornas betydelse.
En självvärderingsdel och en beskrivning av nya målsättningar.

Den som utarbetar portföljen kan placera en del av sitt material bakom ett lösenord. I nätportföljer och också CD-romportföljer bör man minnas att be om tillstånd att visa bilder t.ex. på eleverna eller deras bilder. Ljudinspelningar får inte heller användas utan tillstånd.

Den visuella utformningen

Beroende på temat i portföljen så varierar deras visuella egenskaper. Huvudregeln är att en person som bekantar sig med en portfölj bör förmå urskilja vad som är väsentligt i budskapet. Bilder bidrar fördelaktigt till skriven text. I bästa fall för bilder och text en dialog med varandra och med läsaren. Ännu är det rätt sällsynt att man hittar elektroniska portföljer där bilder och ord skickligt förts samman för att förmedla information. Layout, placeringen av styckena i rutan, textstorlek - och fonter, kursiveringar, fet stil, färger och bilder, allt detta bör noga övervägas. Färg och bilder får inte ta alltför mycket plats, det skall gå att snabbt öppna sidorna. På Getty-institutets pedagogiska sidor har klarhet varit målet. http://www.getty.edu . Läraren Kathleen Fischer förenar bilderna med texten klart och tydligt.
durak.org/kathy/portfolio/affective.html

Litteratur
Linnakylä, P., Kankaanranta, M. & Bopry, J. 1999. Portfolioita verkossa. Koulutuksen tutkimuslaitos. Jyväskylän yliopisto.

På nätet
www.mehs.educ.state.ak.us/portfolios/portfolio.html
www "Mt. Edgecumbe High School learner portfolios"

E-post: Inari.Gronholm@oph.fi