"Vart tar eleven vägen när studierna slutförts?"
Detta är en fråga som blir allt mer intressant att ställa i skolorna. Denna fråga har också varit aktuell under arbetet med de nya utbildningslagarna som trädde i kraft 1.1 1999, och bland annat riksdagens kulturutskott och den utvecklingsplan som statsrådet godkänt för åren 1999 - 2004 har betonat dess betydelse.

Konkreta svar på frågan kan man leta sig fram till, bland annat via

Statistikcentralen
Samarbete mellan olika skolstadier och skolformer
- grundläggande utbildning
- övergången grundläggande utbildning - andra stadiet
- övergången andra stadiet -fortsatta studier eller arbetslivet
- Litteratur


Hur de som åren 1991-96 utexaminerades från grundskola, gymnasium resp.
yrkesläroanstalt var placerade år 1996, svenskspråkiga elever


e-post: renata.svedlin@oph.fi

Riksdagens kulturutskott

Riksdagens kulturutskott betonar i sitt betänkande om de nya lagarna vikten av att skolorna följer upp och utvärderar hur de nyutexaminerade har placerats i arbetslivet eller i fortsatta studier. Hur eleverna placeras kan ses som ett mått dels på hur utbildningen höjer befolkningens yrkeskunnande och stöder livslångt lärande, dels på hur utbildningen motsvarar behoven i arbetslivet.

"För att verkningarna av utbildningen ska kunna utvärderas krävs det också utredning om hur de som har avslutat lärokursen för den grundläggande utbildningen har placerat sig i fortsatta studier eller i arbetslivet." (detaljmotiveringen till L om grundläggande utbildning, RP 86/1997 rd)

"Gymnasieutbildningen utvärderas särskilt på basis av hur studerandena placerar sig i fortsatt utbildning." (L om gymnasieutbildning, detaljmotivering, RP 86/1997 rd)

"När det gäller gymnasieutbildning vill utskottet särskilt betona gymnasiets roll som en allmänbildande skola med uppgift att stödja de studerande med hänsyn till fortsatta studier, arbetsliv, hobbyer samt en allsidig personlighetsutveckling." (detaljmotiveringen till L om gymnasieutbildning, KuUB 3/1998 rd)

"Effekterna av yrkesutbildning utvärderas särskilt bl.a. utgående från studerandenas placering i arbetslivet och i vidare utbildning." (detaljmotiveringen till L om yrkesutbildning, RP 86/1997 rd)

"Det bör också beaktas hur utbildningen leder till en arbetsplats eller ett yrke och till ett självständigt utövande av det ... Man bör också ta hänsyn till hur utbildningen har förberett för fortsatta studier och hur studerandena har kunnat få en studieplats för dessa studier" (detaljmotiveringen till L om yrkesutbildning, KuUB 3/1998 rd)

Utvecklingsplanen 1999 - 2004

"Syftet med utvärderingen av utbildningen ... är att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning" (21 § L om grundläggande utbildning, 16 § GymnasieL, 24§ L om yrkesutbildning, 15 § L om yrkesinriktad vuxenutbildning, 628/1998).

Att veta hur de man undervisat placerats är naturligtvis i sig intressant, men informationen ska också bidra till utveckling eller fungera förebyggande. Placeringsdata kan direkt användas i studie- och yrkesvägledning eller stödja yrkesläroanstalter i att dimensionera sin utbildning rätt. Men det är också viktigt att veta om de utexaminerade har fått den kunskap de behöver i sina fortsatta studier eller på sin arbetsplats. Den utvecklingsplan som statsrådet godkänt och som gäller åren 1999-2004 ger skolorna ett visst ansvar för att eleverna fortsätter studera eller sysselsätts. Enligt planen ska utbildningsbehov prognostiseras och de utexaminerades sysselsättning och fortsatta studier följas upp i både allmänbildande och yrkesinriktad utbildning. Yrkesutbildningen får i planen särskilt i uppgift att studera hur de utexaminerade placeras i högskoleutbildning. Placeringen ska utvärderas, men elevernas placering ska också aktivt främjas genom olika former av stöd. Det här har kallats väglednings- och rekryteringstjänst.


Statistikcentralen
erbjuder skolor uppgifter om elevers placering

Varje skola behöver inte själv med t.ex. enkäter följa upp hur de utexaminerade placeras. Det är arbetskrävande och dyrt att sända ut och analysera enkäter och svårt att få in svar av alla. Statistikcentralen säljer för några hundra mark datapaket om hur utexaminerade placerats enligt läroanstalt. Statistikcentralen får uppgifterna genom att kombinera ett tiotal olika register med individdata.

Grundskolor kan få uppgifter bl.a. om vilka skolor deras f.d. elever antagits till eller om de är sysselsatta eller arbetslösa enligt kön och examensår.

Också i gymnasiepaketen framgår det ifall studenterna börjat studera, vid vilka
universitet och inom vilket studieområde, eller ifall de är sysselsatta eller arbetslösa. De här uppgifterna fås bl.a. enligt kön och examensår och i ett separat paket också enligt den matematikinriktning de studerande haft vid gymnasiet.

I yrkesläroanstalternas paket framgår det bl.a. hur många av de utexaminerade som är sysselsatta, arbetslösa eller studerande enligt examensår, kön eller enligt vilken näringsgren de placerats i, vilka inkomster de har och arbetsplatsens geografiska läge. I ett särskilt paket kan uppgifterna fås enligt examina per läroanstalt. Motsvarande tabellpaket finns också för yrkeshögskolor och universitet.

Skolor kan dessutom mot särskild betalning beställa skräddarsydda datakörningar enligt sina egna behov. De färdiga paketen produceras på hösten varje år. Yrkesläroanstalter har kunnat beställa paket som gäller fr.o.m. år 1988, gymnasier fr.o.m. 1990, högstadier fr.o.m. 1995 och yrkeshögskolorna fr.o.m. 1998. (Nicola Brun, Statistikcentralen).



Samarbete mellan olika skolstadier och skolformer

- grundläggande utbildning

Skolstarten ska vara smidig. �ldern för skolstarten kan variera mer än tidigare beroende på elevernas skolmognad och vårdnadshavarens önskemål. Förskole- och nybörjarundervisningen ger nya möjligheter. Kommunerna har också större möjligheter än förut att tidsmässigt flytta övergången mellan det man tidigare kallat låg- och högstadium. De reformer som gjorts under senare år fokuserar i hög grad på att göra övergångarna mellan olika skolformer och -stadier smidigare, även om det naturligtvis alltid varit viktigt att klasslärare i lägre årskurser har en nära kontakt med barnomsorg och förskola i kommunen, för att eleverna ska få det stöd de behöver och för att det ska finnas en kontinuitet i verksamheten.

På samma sätt är det viktigt att klasslärare har kontakt med ämneslärare i högre årskurser. För ämneslärare kan det vara svårare än för klasslärare att få en helhetsmässig uppfattning om en elev. Speciellt när det gäller elever med inlärningssvårigheter, psykosociala svårigheter eller någon speciell typ av begåvning är det viktigt att lärare i mottagarskolan får den information som behövs för att kunna ge eleven det han eller hon behöver.

Allt flera skolor odnar samarbetsmöten mellan de lärare som är ansvariga för undervisningen i årskurserna 1-6 och lärare som är ansvarar för undervisningen i årskurserna 7-9. Samarbetet kan gälla läroplanerna, kriterierna för elevbedömningen och prioriteringar i undervisningen. Ett värdefullt underlag för diskussionen kan bildas av uppgifterna om elevernas vitsordsutveckling vid övergången från årskurs 6 till årskurs 7. Förändras elevernas vitsord?, hur förändras de?, vilka ämnen gäller det?, inom vilka elevgrupper sker detta?. Vilken andel har eventuella förändringar i undervisningsmetoder?, kursinnehåll?, betoningar i undervisningen?, elevernas personliga insats?, bedömningar av elevernas kunskapsnivå? m.m. Se exempel på detta från Boxby skola. ( http://tilsvars.nls.no/redaksjon/tekster/box/vitsord.htm)



Övergången grundskola - andra stadiet

I utvärderingen av elevers placering kan det vara skäl att särskilt följa upp riskgrupper. I Finland finns det varje år en grupp unga som inte genast påbörjar fortsatta studier efter grundskolan. Utvecklingen har lyckligtvis varit positiv under de senaste åren. �r 1994 lät 5 procent av eleverna bli att söka till fortsatt utbildning efter grundskolan (Backman 1996b), år 1997 lite mer än 4 procent och år 1998 3,5 procent (= 2400 elever) (källa: OPTI). Målsättningen är att andelen unga som fortsätter studierna efter grundskolan ytterligare ska höjas genom preventiva åtgärder.

En utvärderingsmetod är att studiehandledaren vid högstadiet senast i maj frågar eleverna i åk 9 och 10 om deras framtidsplaner. �r 1995 tillfrågade Utbildningsstyrelsen alla elever som inte sökt till fortsatt utbildning efter grundskolan om orsaker till detta. I studien framgick följande tre huvudsakliga orsaker:
1) eleven sökte sig till alternativa studier, till läroavtalsutbildning eller folkhögskola som inte ingick i Gemensam elevansökan,
2) eleven tog ett sabbatsår frivilligt eller ofrivilligt, p.g.a. att eleven var för ung för att kunna antas, var tvungen att eller ville höja betyg, skulle påbörja studier i åk 10 eller för att eleven helt enkelt ville ta ett sabbatsår eller
3) utbildning intresserade inte eleven, som istället ville börja arbeta eller helt enkelt inte orkade bry sig om sin framtid. Den sista gruppen är en riskgrupp för utslagning. (Backman 1996b)
Andra riskgrupper finns - elever som söker till fortsatt utbildning, men som inte antas eller som avbryter sina studier (Backman 1996a). Bland elever som har inlärningssvårigheter eller psykosociala problem är studieavbrott vanliga inom både yrkes- och gymnasieutbildningen. Hurdan är situationen vid din högstadieskola, i din kommun? Žven om det i en skola kan vara fråga om en enstaka elev, så blir det på nationella nivå en stor grupp. När det gäller elever med speciella behov kan det vara viktigt att knyta kontakt med mottagarskolan redan under våren eller strax när skolan börjat på hösten.

Ett exempel
Andelen studieavbrott och ungdomar med problem ökade vid Västra Nylands yrkesskola för några år sedan. Man beslöt sig för att försöka göra övergången från högstadiet smidigare. Yrkeslärarna började systematiskt notera om nya studerande hade någon form av problem, t.ex. motivationsproblem, under hösten. Sedan tog man kontakt med elevvårdspersonalen vid det närmaste högstadiet och bytte behövlig information och kom överens om elevvårdsåtgärder. Det första året bytte man information om 32 elever - elever med inlärningsproblem och motivationsproblem, men också några duktiga och målmedvetna. I tio av fallen försökte yrkesskolan klara sig med egna elevvårdsåtgärder. På den tiden hade skolan tillgång till väldigt begränsad elevvård, som sedan dess utvecklats till ett komplett elevvårdsteam. Av de här tio eleverna avbröt senare åtta. När det gällde sex av eleverna valde man att ta till gemensamma elevåtgärder i samarbete med högstadiet. Av dessa avbröt bara en elev. Skolorna var mycket nöjda med resultatet av gemensamma elevåtgärder och hade känslan av att de lyckats förhindra flera avbrott. Sist och slutligen tog mötet med informationsutbytet mellan skolorna bara två timmar - det var det värt, tyckte de som deltog. Eftersom Västra Nylands yrkesskola får elever från flera olika högstadieskolor tar det ändå tid att föra diskussioner med samtliga. Till en början samarbetade skolan därför med Karis högstadium och senare har samarbetet stegvis utvidgats till andra. (Lars Eklund, Iris Juntunen)


Övergången andra stadiet - högre nivå eller arbetslivet

Yrkesläroanstalter
I Finland har man, i högre grad än t.ex. Sverige, aktivt utgått ifrån arbetslivets behov då man dimensionerat och utvecklat yrkesutbildningen. Vi har dels tanken om att utbildningen ska betjäna den studerande, dels tanken att utbildningen ska ge arbetslivet den arbetskraft som behövs både till omfattningen och till kvalifikationerna. Yrkesläroanstalterna ska dessutom upprätthålla väglednings- och rekryteringstjänster för de studerande.
Om yrkesläroanstalter vill fördjupa det statistiska material de kan beställa från Statistikcentralen kan det vara meningsfullt att göra kvalitativa fallstudier om hur undervisningen svarat mot de behov som finns i arbetslivet. Det finns många tänkbara modeller som skolor prövat:
- enkäter med kvalitativa frågor till f.d. studerande i arbetslivet
- enkäter med kvalitativa frågor till mottagande arbetsgivare
- intervjuer med f.d. studerande, i vissa fall genomförda av nuvarande studerande
- intervjuer med arbetsgivare
- diskussioner med arbetsgivare t.ex. inom ramen för arbetslivsdelegationen
Arbetsgivarna har i allmänhet ett stort intresse av att samarbeta med skolorna, som är deras främsta rekryteringskälla, men de har inte alltid tid att ställa upp. Svarsprocenten på enkäter till både arbetsgivare och f.d. studerande blir ofta låg. Att besöka och intervjua arbetsgivarna om den här typen av frågor kunde bli en ny rutin för lärare i samband med att inlärningen i arbete införs. Ett annat sätt att följa upp hur de studerande placeras i arbetslivet kan vara att låta t.ex. första årets studerande intervjua f.d. studerande. Den modellen fungerar både som studiehandledning för de studerande och ger lärarna viktig information om hur t.ex. läroplanen och undervisningen borde utformas.
Alla utexaminerade sysselsätts emellertid inte genast. En del blir arbetslösa, andra fortsätter studera. Därför är det också viktigt att hålla kontakt med arbetskraftsbyrån och försöka utreda orsakerna till att alla inte sysselsätts. I den nya utvecklingsplanen har yrkesläroanstalterna också särskilt fått i uppgift att följa upp hur de studerande klarar de sig vid universitet och yrkeshögskolor jämfört med t.ex. med studenter. Har de rätt basfärdigheter för fortsatta studier?

Gymnasier
Också för gymnasier är det viktigt att följa med hur de utexaminerade studenterna placerar sig och hur de klarar sig i högre utbildning. Det kan ta flera år innan en student får en fortsatt studieplats vid universitet. Studenterna avbryter dessutom ofta sina högskolestudier och byter studieplats. Därför blockeras högskoleplatserna av studenter som uppenbarligen fortfarande är osäkra över sitt studie- och yrkesval, men som är mycket aktiva sökande. Konkurrensen blir därför hård mellan studenterna.
Ett problem är att många är benägna att söka till universitet. Drygt hälften av abiturienterna ville, enligt en studie från mitten av 90-talet, fortsätta studera vid en vetenskaplig högskola, men det finns platser för bara en dryg tredjedel av studenterna. För många studenter kan yrkeshögskolan vara ett bra alternativ.
Det är för gymnasierna viktigt att följa med hur de egna studenterna placerar sig, att analysera resultatet och att direkt använda det i studiehandledningen. Det är viktigt att eleverna kan bemötas med realistisk information om fortsatta studier av samtliga lärare.
Det är också meningsfullt att ibland fördjupa statistiken man beställt av Statistikcentralen med intervjuer antingen med f.d. studenter som börjat studera eller arbeta inom olika områden eller att intervjua lärare vid universitet eller yrkeshögskolor som tagit emot en stor del av gymnasiets elever och fråga om eleverna haft de behövliga basfärdigheterna efter gymnasiestudierna. Det kan också vara viktigt att följa med speciellt de studenter som inte antagits till fortsatt utbildning. Vad gör de? Vilken strategi väljer de för sin framtid?


Litteratur:
Andreasson Yvonne, Malmö utbildningsförvaltning, föreläsning 25.5.1998
Backman, Heidi (1993) "Utbildningsvägar", i verket Elevhandledaren - elevens högra hand. Utbildningsstyrelsen.
Backman, Heidi (1995) "Att välja studier och yrke - ett fritt eller förutbestämt val?", i verket Inspirationsmaterial för handledare, Utbildningsstyrelsen 1995
Backman, Heidi (1996a) "Keiden jatkokoulutustoiveet toteutuvat?", i verket Jakku-Sihvonen & Lindström & Lipsanen (red.) Toteuttaako peruskoulu tasa-arvoa?, Utbildningsstyrelsen, 1/96
Backman, Heidi (1996b) "Syrjäytymisen riskiryhmät", i verket Jakku-Sihvonen & Lindström & Lipsanen (red) Toteuttaako peruskoulu tasa-arvoa?, Utbildningsstyrelsen, 1/96
Brun, Nicola (1998) föreläsning om Statistikcentralens placeringsdata, Tammerfors, 29.4.1998, förfrågan 20.3.2000.
Dimensionering för vem? Vilka utbildningar erbjuds 16-åringar i Norden? Skolverkets rapport nr 177, Skolverket, Utbildningsstyrelsen, Nordiska ministerrådets evalueringsgrupp, 1999.
Eklund, Lars & Juntunen, Iris (1997) föreläsning om uppföljningsmodell vid västnyländska teamets för ungdomsarbete rådplägningsdag, Västra Nylands yrkesskola 24.10.1997, samt föreläsning vid finlandssvenskt utbildningseminarium på Hanaholmens kulturcentrum 10-11.2.1998.
Gymnasielag 629/1998.
Jalkanen, Hannu (1992) PM Vuoden 1984:n ylioppilasikäluokan sijoittuminen jatko-opintoihin vuoteen 1992 mennessä, Jyväskylän yliopisto, kasvatustieteiden tutkimuslaitos.
Jussila, Kirsi (1994) "Ylioppilaat jatko-opinnoissa", i verket Jakku-Sihvonen & Blom (red.) Suomalainen lukio 1994. Utbildningsstyrelsen, Arviointi ja seuranta 6/1994.
Kulturutskottets betänkande 3/1998 rd
Lag om grundläggande utbildning 628/1998
Lag om yrkesutbildning 630/1998
Nils Fredriksson föreläsning 27.5.1998. utbildning, Svedala kommun.
Plan för utveckling av utbildningen och av forskningen vid högskolorna för åren 1995-2000, statsrådets beslut 21.12.1995
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning, RP 86/1997 rd
Utbildning och forskning 1999-2004, Utvecklingsplan, Undervisningsministeriet
Utbildningsstyrelsens läroanstaltsdatabas OPTI.

Hur de som åren 1991-96 utexaminerades från grundskola, gymnasium resp. yrkesläroanstalt var placerade år 1996