Självvärdering i skolan kan beskrivas som en process i flera skeden. En kort karakteristik kan se ut som följande:

1. Inled med en gemensam diskussion om avsikten med utvärderingen
2. Hur får vi information om vårt nuläge?
3. Vad borde man utvärdera?
4. Att genomföra utvärdering
5. Diskussion om resultaten och att dra slutsatser
6. Utvecklingsåtgärder baserade på utvärderingen

Nyckelord: medverkan, öppenhet, gemensam målsättning, samarbete.
När man inleder utvärderingsdiskussionerna är det viktigt att alla parter inom skolsamfundet får vara med och påverka inriktningen och formandet av utvärderingen. Det är viktigt att skapa en gemensam syn på t.ex.: i vilket syfte skall utvärderingen göras, vad är avsikten med den? Vilken är relationen mellan utvärderingen och annat utvecklingsarbete inom skolan? I början är det värdefullt att uppfatta det inledande skedet som en fas som erbjuder möjligheter att lära sig, att öva sig och att lära av uppkomna erfarenheterna. Dessa erfarenheter är många gånger lika lärorika och väsentliga som de senare resultaten av utvärderingen. Egentligen kan man säga att skolan här fungerar enligt idén om en lärande organisation.

Nyckelord: samordnad bedömning, åsiktsolikheter, grunddata.
Går det att skapa en gemensam syn på skolans nuläge? För att skapa en gemensam helhetsbild kan man ha nytta av t.ex. följande metoder:
- SWOT-metoden, som innebär att man tillsammans tar ställning till vilka de största möjligheterna eller hotbilderna är och diskuterar också skolans starka sidor och potentiella möjligheter.
- Diskussioner i grupper där var grupp beskriver nuläget inom ett delområde.
- Allmän enkät om skolans verksamhet inom olika delområden, eller genom att använda någon annan metod. Både de frågor som några få personer ser som betydelsefulla, likaväl som de frågor som majoriteten anser viktiga kan vara värdefulla att arbeta vidare med.

Nyckelord: nyfikenhet, behov av trygghet, beredskap, tradition.
Man kan välja ett område för utvärdering som berör alla i skolan, eller så väljer man ett klart avgränsad delområde och hinner småningom öka på kunskaperna om arbetsskedena och metoderna i utvärdering. Valet av utvärderingsområde eller utvärderingsobjekt påverkas t.ex. av:
- ur administrativ synvinkel; de mål som ställts upp för verksamheten
- en målrationell förhållningssätt eller ett kommunikation och undersökande förhållningssätt
- ur psykologisk synvinkel; nyfinkenhet, behov av trygghet, de traditioner som råder i skolan och lärarnas beredskap till förändring,
- för utvärderingen reserverade resurser och önskemål om tidtabeller.
När man tar ställning till frågan om vad som är väsentligt att utvärdera kan man ha nytta av att rita upp en tankekarta över ett utvärderingsobjekt. På tankekartan försöker man visualisera företeelsen som helhet och de olika yttringar och synliga delar som ingår. En del av dessa yttringar är sannolikt lättare än andra att utvärdera eller samla data om, andra kanske inte går att nå via utvärderingen. Se exempel

Nyckelord: att respektera andra, deltagande, resursmedvetenhet.
Utförligare information om utvärderingsmetoder och datainsamling ingår på andra sidor i detta material. Syftet med utvärdering är att utveckla verksamheten och fördjupa kunskapen om denna och de resultat man uppnått. Utvärdering blir på detta sätt också en inlärningsprocess.

Nyckelord: att sammanställa resultaten, analys och tolkning.
Sammanställning och analys av den data som insamlats förutsätter att man fördjupar sig i innehållet och att analysen görs med omsorg. Tilläggsvärde till resultaten ger därtill de allmänna diskussioner som förs på basen av resultaten, där också bedömning av tillförlitligheten och betydelsen av resultaten ingår. Utvärderingen är inte heller avsedd att skada någon part. Utvärderingen bör fungera som stöd för utvecklingen av verksamheten.

Nyckelord: växelverkan, precisionsutvärderingar
Utvärdering kan uppfattas som en verksamhet där graden av måluppfyllelse granskas eller som en verksamhet som bidrar till att målen kan fastställas.
Vid genomförandet av utvärderingen är det särskilt värdefullt om skolan kan ha en s.k. kritisk vän "critical friend", som är en person som verkar utanför skolan, men som ändå har tillräckligt god kännedom om skolfrågor. Denna person kan i princip vara vem som helst, men bör uppfattas som obunden av de som arbetar i skolan. Det kan vara fråga om en person från en annan skola, från näringslivet, en utbildare eller en annan sakkunnig person. Genom att ge skolan feedback, genom att ställa frågor och genom att kommentera utgående från sin egen bakgrund kan personen ifråga på ett väsentligt sätt bidra till utvecklingsarbetet i skolan.

Feedback, erfarenheter av att använda materialet, önskemål och kompletteringsförslag är allting hjärtligt välkommet, adress
E-mail: renata.svedlin@oph.fi