MODELL FÖR UTVÄRDERING AV UTBILDNINGENS RESULTAT
Utbildningsstyrelsen har utvecklat en modell för hur utvärdering av utbildningen kan genomföras. Modellen vill ge stadga och riktlinjer för hur utvärderingarna utförs, så att centrala frågeställningar beaktas och så att utvärderingarna kan genomföras på ett konsekvent och vederhäftigt sätt. Modellen har tillämpats i de nationella utvärderingar som utbildningsstyrelsen genomfört under 1990-talet och den kan också tillämpas då man genomför regionala utvärderingar eller utvärdering på skolnivå.
Den nationella utvärderingen och utvärdering på lokal nivå bildar tillsammans det nationella utvärderingssystemet.
Målet för det nationella utvärderingssystemet är
1) att stöda utbildningsväsendet på orten/i kommunen och utvecklingen av läroanstalterna som målinriktade och öppna verksamhetsenheter samt
2) att inom en nationell och internationell referensram producera och förmedla mångsidig, aktuell och tillförlitlig kunskap om utbildningssystemets verksamhetsförutsättningar, funktionsduglighet, resultat och effekter på viktiga målområden.
Den utvärdering som Utbildningsstyrelsen genomför är i första hand en utvärdering av utbildningens resultat. Syftet är att skapa underlag för nationella utbildningspolitiska beslut och att stöda utvecklingen av utbildningen på nationell, lokal och läroanstaltsnivå.
Modellen utgår från att vid utvärdering av utbildningen beaktas tre olika dimensioner, effekterna; det vill säga ger genomförd utbildning önskad konsekvens, funktionsduglighet; det vill säga är villkoren och ramarna för verksamheten rätt utformade och välfungerande. Den tredje frågeställningen gäller ekonomin; används de ekonomiska resurserna på ett ändamålsenligt och välmotiverat sätt.
Utgående från dessa tre grundläggande frågeställningar kring effekter, funktionsduglighet och ekonomi har sedan utarbetats ett detaljerat schema som preciserar vad som granskas inom var dimension. En översikt av dessa presenteras här i figur 1.
I utvärderingen av utbildningen strävar man efter att få en värdering av hur väl utbildningen fungerar, om utbildningen ger upphov till goda resultat. För att få svar på detta samlar man in data och bedömningar som ger underlag för en lägesbeskrivning och ett värderande slutomdöme. I det följande presenteras en lista av frågor som kan nyttjas då en regional utvärdering eller en utvärdering på skolnivå planeras.
Frågor för utvärdering av utbildningens funktionsduglighet, effekter och ekonomi på skolnivå eller regional nivå
Grundläggande utbildning
Yrkesutbildning för unga och vuxna
Då en utvärdering genomförs ställer ofta praktiska faktorer som resureser, tidtabell och antalet personer som kan arbeta med projektet gränser för vad allt som kan utvärderas. Detta innebär att den helhetsmodell som beskrivits i figur 1. inte alltid är till alla delar genomförbar. Utvärderingen kan naturligtvis avgränsas till en snävare modell, men i så fall kan det vara nödvändigt att i slutbedömningen beakta att en del data saknas.
Denna modell är publicerad under titeln Hur utvärdera utbildningen? – modell för utvärdering av utbildningens resultat Publikationen innehåller en grundlig genomgång av varje delfrågeställning i utvärderingsmodellen och därtill förslag för skolor och utbildningsanordnare som utvecklar utvärdering av sin verksamhet.
Källa: Hur utvärdera utbildningen – modell för utvärdering av utbildningens resultat? Utbildningsstyrelsen. Utvärdering 6/1999. ISBN 952-13-0510-X
(Utbildningsstyrelsen / försäljning tfn 09 – 774 77751 E-mail: myynti@oph.fi)
Feedback, erfarenheter av att använda materialet, önskemål och kompletteringsförslag är allting hjärtligt välkommet, adress
E-mail: renata.svedlin@oph.fi
|
