SJÄLVVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SKOLOR OCH LÄROANSTALTER Definition: Hållbar utveckling har definierats som en global, regional och lokal, fortgående och styrd samhällsutveckling, som tar i beaktande naturens begränsade resurser och vars målsättning är att garantera goda levnadsförhållanden för såväl nuvarande som kommande generationer. Begreppet hållbar utveckling finns närmare definierat i publikationen Kestävä kehitys ja koulutyö (Lähdesmäki 1999, Utbildningsstyrelsen) samt i regeringens program för en hållbar utveckling, publicerat av miljöministeriet. Utvärdering: Utbildningsstyrelsen har utarbetat ett utvecklingsprogram för hållbar utveckling för åren 1998 - 2000. Programmet postades till alla skolor och läroanstalter i januari 1998. I programmet ingår utvärdering av hållbar utveckling inom alla allmänbildande skolor, inom den grundläggande yrkesutbildningen och inom de vuxenutbildningsinstitutioner som lyder under Utbildningsstyrelsen. Utvärderingen av hållbar utveckling i dessa skolor och institutioner genomförs under åren 1999-2000. Projektet inleds med en självvärdering av läget i skolorna och läroanstalterna, enligt den Utbildningsstyrelsens rekommendation 8/99 från 5.2 1999. Vid samma tidpunkt inleddes en extern utvärdering, i vilken ett antal skolor och läroanstalter deltar som urvalskolor. Målsättningen för utvärderingen är att utreda i vilken mån man uppnår målsättningarna i utvecklingsprogrammen och läroplanerna, samt att få en lägesbild av hur hållbar utveckling förverkligas i skolor och läroanstalter. Självvärderingen ökar kunskapen om hållbar utveckling och stöder skolornas och läroanstalternas verksamhet inom ramen för de egna resurserna. Beslutet om innehållet i utvärderingen av hållbar utveckling, samt när och hur den genomförs tas i den enskilda skolan eller läroanstalten. Utvärderingen kan handla om målsättningarna, resurserna, verksamheten och resultaten av verksamheten. Utbildningsstyrelsen rekommenderar varje skola och läroanstalt att genomföra en självvärdering gällande hållbar utveckling och att samtliga enheter inom hela läroanstalten deltar. Om publisering av resultaten från sjävvärderingen besluter skolan eller läroanstalten själv. Utbildningsstyrelsen ger följande rekommendationer för genomförandet av självvärderingen. Självvärdering av hållbar utveckling I takt med att lagstiftningen har förändrats har utbildningsanordnarna, skolorna och läroanstalterna fått starkt utvidgade möjligheter att planera och genomföra sin verksamhet. Friheten att välja tyngdpunktsområden och undervisningsmetoder har ökat behovet av utvärdering. Självvärdering är en bra metod att skaffa information om utbildningens resultat. Skolan/läroanstalten och dess lärare bör ha en klar uppfattning om läroanstaltens uppgifter, visioner och verksamhetsid‚. De centrala målen och arbetsmetoderna bestäms kollegialt. För självvärderingen insamlas information, som analyseras och sammanställs i slutsatser, som i sin tur ligger till grund för synliga förbättringar i verksamheten. Resultaten från självvärderingen kan ligga till grund för utvecklingsplaner och stöda värdediskussionerna. Att upprätthålla en naturlig självvärderingsprocess lyckas bäst om: - ledningen aktivt deltar i självvärderingen både som utvärderingsobjekt och som utvärderare - personalen uppfattar utvärderingen som viktig och ser den som en del av utvecklingsprocessen - personalen deltar av egen vilja i utvärderingsprocessen - personalens yrkesidentitet och självkänsla är stark - man uppskattar andras arbete - atmosfären är öppen och olikheter accepteras - man upplever arbetsglädje. GENOMFÖRANDE AV SJÄLVVÄRDERINGEN I TRE STEG Processen föjer ett schema uppgjort av Räisänen och Vainio 1996, finns som bilaga 2. 1. Initialskede (steg 1-3 i schemat) Utvärderingsarbetet startar med diskussioner och genom att bekanta sig med ämnet. I det här skedet är det allt skäl att använda tillräckligt med tid, speciellt om självvärdering väcker rädsla och osäkerhet. Via öppna diskussioner kan man skapa en gynnsam, inspirerande och harmonisk atmosfär för utvärderingen och samtidigt få till stånd en gemensam vilja och intresse för självvärdering. Inledningsskedets utvärdering görs utgånde från läroanstaltens uppgifter, målsättningar och värderingar. Det är viktigt att välja lämpliga objekt och arbetsrutiner samt ge deltagarna teoretiska kunskaper i självvärdering för att de skall förstå metoder och verksamhetsformer. 2. Genomförandet (4-8) Självvärderingen bör i början inriktas på 1-2 i mesta fall några mål eller verksamheter, som entydigt definierats inom hållbar utveckling. Processen planeras och organiseras, ansvar, uppgifter och resurser fördelas samt tidtabell görs upp. Mycket viktigt är att uppgjorda planer följs och att självvärderingssystemet utvecklas. 3. Etablering som stadigvarande verksamhetsform Självvärderingen blir småningom en rutinmässig verksamhet, som ingår i skolans strategi och som ger viktig information speciellt för det fortlöpande utvecklingsarbetet. Självvärderingen är inte mera en separat händelse utan en viktig komponent i all verksamhet. Självvärderingspublikationer Hur utvärdera utbildning? - Modell för utvärdering av utbildningens resultat 6/99. Utbildningstyrelsen Renata Svedlin (red): Utvärdering - för utveckling av skolan 33/98 Utbildningsstyrelsen ABC för lokal utvärdering samproduktion gjord av Finlands Svenska Lärarförbund, Lärarnas Fackorganisation, Finlands Kommunförbund, Utbildningsstyrelsen OMRÅDEN FÖR SJÄLVVÄRDERING I SKOLOR OCH LÄROANSTALTER 1. Skolans ledning * På vilka sätt har utbildningens arrangör, läroanstalten och dess ledning aktivt arbetat för hållbar utveckling? * Vilka är ledningens konkreta åtgärder? * Har läroanstalten utsett en ansvarig person för hållbar utveckling/miljöfostran och vilket är denna persons arbetsuppdrag? 2. Läroplanen * På vilka sätt syns hållbar utveckling i läroanstaltens värderingar, verksamhetsid‚ och styrning? * På vilket sätt ingår hållbar utveckling i läroanstaltens egen läroplan? - ekologiska, sociala, samhälleliga, ekonomiska, naturhistoriska och etiska principer - arbetssätt (integrerat, temadag, -helheter, valbar eller obligatorisk kurs) - branchvisa arrangemang i yrkesutbildningen * Har läroanstalten utarbetat en separat läro- eller utvecklingsplan för hållbar utveckling? - På vilket sätt har Agenda 21 uppmärksammats? * På vilket sätt har hållbar utveckling beaktats i timfördelningen och i undervisningsarrangemangen? * Har hållbar utveckling beaktats i lärarfortbildningen? 3. Samarbetsparter * På vilka sätt har utbildningsanordnaren/kommunen/övriga utomstående intressenter deltagit i arbetet med hållbar utveckling? * Vilka projekt genomförs/planeras med nämnda samarbetsparter? * På vilket sätt samarbetar hemmen och läroanstalten kring hållbar utveckling? 4. Vardagen * Hur syns hållbar utveckling i skolvardagen - i skolans apparat- och materialinköp - vid städning och i kök - vid avfallshantering, kompostering, återanvändning - i byggnadsverksamhet, energianvändning och trafik - i övrig verksamhet * Vem deltar i verksamhet kring hållbar utveckling? * På vilket sätt har personalen fortbildats och är personalen motiverad? * Finns det delar av hållbar utveckling som har varit besvärliga att genomföra? * På vilket sätt har hållbar utveckling i vardagsrutinerna utvärderats? 5. Resultat * I vilken mån har målen för hållbar utveckling förverkligats i er skola? * Hur har läroplanen följts? - inlärningsresultaten? * I vilken utsträckning har principerna för hållbar utveckling förverkligats i vardagsrutinerna? * Vilka är resultaten? * Hur har resultaten utvärderats och tolkats? * Vem har utvärderat verksamheten? * Vilka rutiner har förändrats tack vare utvärderingen? Och hur har de förändrats? * Vilka förändringar har skett i lärares, elevers och personalens attityder och beteenden? * Vilka arbetsformer har varit mest effektiva (3 viktigaste) - diskussioner - förfrågningar - tema/projekt - kurs - samarbete med utomstående - uppföljning av vardagsrutiner ^ energikonsumtion ^ vattenkonsumtion ^ avfallshantering ^ övrigt Hur motiverar ni er prioritering? 6. Utveckling av verksamheten * Ger självvärderingen upphov till utvecklingsplaner inom hållbar utveckling, hurudana? Mera information om hållbar utveckling erhålls av projektledare Antti Rajakorpi Feedback, erfarenheter av att använda materialet, önskemål och kompletteringsförslag är allting hjärtligt välkommet, adress E-mail: antti rajakorpi@oph.fi