ELEVBEDÖMNINGEN I skolans läroplan fastställs hur bedömningen av eleverna sker. Utgångspunkterna finns i förordningen om grundläggande utbildning (852/98) och Grunderna för elevbedömningen i den grundläggande utbildningen 1999 utgiven av Utbildningsstyrelsen. Elevbedömningen under skoltiden Den bedömning av elevernas prestationer som sker under studierna är avsedd att sporra och leda eleverna i deras studier. Bedömningen görs då med beaktande av elevens förutsättningar och individuella mål. Av denna anledning blir bedömningen under denna period individuell och strävar inte till jämförbarhet. Jämförbarhet krävs av bedömningen först i slutskedet av den grundläggande utbildningen. I den bedömningen som sker under studietiden kan man använda verbal bedömning i årskurserna 1-7, som ger möjlighet till en information som är personligen betydelsefull och innehållsrik. Det finns också andra former av respons än betyg, som kan ingå i metoderna för bedömning av eleverna. Man kan också ge respons i form av skriftliga meddelanden eller genom utvärderingssamtal. Det centrala är att utvärderingen stöder eleven i hans studier och förmedlar en tillräcklig och mångsidig information både till eleven och till hans vårdnadshavare. Utvärderingen under själva studietiden bör alltså vara både analyserande och informativ. Då kan den bli en väsentlig ingrediens i inlärningen. Genom att erhålla respons på sitt arbete utvecklas elevens metakognitiva färdigheter och inlärningen får en djupare betydelse. Detta kan skapa en djupare förståelse och en aktiv beredskap att använda kunskaper och färdigheter. Oavsett om man använder verbal eller vitsordsbedömning, skall eleven i slutet av läsåret erhålla ett betyg som informerar om eleven med godkänt vitsord avlagt alla kurser hörande till årskursen eller om studieprestationen blivit underkänd i något ämne. När eleven närmar sig slutskedet av den grundläggande utbildningen bör man flexibelt övergå från bedömning under studierna till slutbedömning. Slutbedömningen Slutbedömningen bör vara jämförbar, rättvis och behandla alla elever lika. Den bör ge en mångsidig och tillförlitlig bild av elevens kunskaper och färdigheter. Bedömningen under studierna och den nationellt enhetliga slutbedömningen sammanfogas med varandra så att när eleven närmar sig slutskedet av studierna relateras elevens mål till den bedömningsskala som används i slutbedömningen. Detta sker genom att eleven ställer upp som mål för vart ämne att uppnå de kunskaper och färdigheter som krävs för ett visst vitsord. Införandet av slutbedömningen gäller främst årskurserna 8 och 9, men det kan inledas redan tidigare om så fastställts i skolans läroplan. Slutbedömningen sker under en process i vilken man skapar det slutliga vitsordet. Det handlar således inte enbart om slutbetyget för årskurs 9, utan med det avses hela den tid under vilken elevens vitsord för avgångsbetyget fixeras. Senast under årskurs 8 bör eleven på betyget erhålla ett vitsord i alla gemensamma ämnen. I de ämnen som eleven avslutat redan före årskurs 9, ges slutvitsordet när eleven avlagt hela lärokursen med godkänt vitsord. När eleven har avlagt samtliga lärokurser som ingår i den grundläggande utbildningen med godkänt vitsord erhåller han ett avgångsbetyg. På avgångsbetyget bedöms elevens kunskaper och färdigheter för hela den grundläggande utbildningen. Till stöd för detta kan man använda de kriterier för slutbedömningen som Utbildningsstyrelsen utarbetat: Kriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen - Goda kunskaper och färdigheter (vitsordet 8) i de gemensamma ämnnena. Kriterierna är en rekommendation och i dem har man beskrivit den nivå som eleverna bör uppnå för att erhålla vitsordet 8. I slutbedömningen beaktas både elevens framsteg och arbetsinsats. Därtill kan elevens ämnesinriktade intressen och hobbyn beaktas. I skolans läroplan bör man i vart ämne fastställa grunderna för slutbedömningen. Elevens självvärdering Elevens förmåga till självvärdering bör utvecklas under hela den grundläggande utbildningen. Syftet med självvärderingen är att öka självkännedomen, att utveckla studiefärdigheterna, att hjälpa eleven att ingående förstå det han studerar samt att informera om betydelsen av fortlöpande inlärning. Den respons eleven får leder honom att själv ställa upp mål, att planera sitt arbete och till att göra självständiga val. För att uppnå detta bör eleven med hjälp av olika metoder för självvärdering få övning i att analysera sin arbetsinsats. Under läsåret kan man ge eleven vid olika tillfällen möjligheter att öva och stärka förmågan att bedöma sin insats och där han kan få respons på de bedömningar han gjort. Småningom utvecklas elevens förmåga till självvärdering, att göra realistiska värderingar och att bedöma sina egna prestationer, sina kunskaper och färdigheter, sådant som han kan och sådant som han inte ännu behärskar. Färdigheten att kunna själv värdera sitt arbete ökar också elevens förmåga att se betydelsen av de egna arbetsinsatserna för uppnåendet av goda resultat. Varje lärare kan inom ramen för läroplanen besluta om vilka metoder som används för att utveckla förmågan till självvärdering. Självvärderingen kan vara skriftligt dokumenterad eller ske muntligt. Lämpliga metoder är till exempel portföljmetoden, utvärderingssamtal, elevens dagbok, färdiga blanketter eller till och med fritt formulerade skriftliga kommentarer. I avsnittet om elevbedömningen i skolans läroplan bör också ingå utvecklandet av förutsättningar för självvärdering. Ur läroplanen bör framgå, hur och med vilka metoder man stöder eleven i att värdera sin egen arbetsinsats.