SJÄLVVÄRDERING AV SKOLANS ARBETSMILJÖ En handledning GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING, årsklasserna 1-6 Goda arbetsförhållanden, bra undervisningsmateriel, inventarier och utrustning främjar goda skolresultat. Det behövs sådana undervisningsutrymmen som stöder arbetsmetoderna och deras utvecklande i skolan och som samtidigt erbjuder såväl lärare som elever en fysisk arbetsmiljö som är trivsam och motiverande. För att skolan skall utvecklas mångsidigt bör också arbetsmiljön utvecklas. Varför är självvärdering nödvändig? För att en systematisk utveckling av arbetsmiljön skall bli effektiv, är det nödvändigt att företa en självvärdering av situationen. Med skolans självvärdering avses här en grundläggande kartläggning av arbetsmiljön och av missförhållanden och brister. Utifrån självvärderingen kan en utvecklingsplan för arbetsmiljön sedan utarbetas. Inom ramen för kommunens ekonomiska resurser uppgörs en prioriteringsordning för avhjälpande av bristerna. Den information man fått vid värderingen av arbetsmiljön kan utnyttjas också på kommunnivå. Skolans huvudman kan utnyttja informationen från värderingen i enskilda skolor i jämförande syfte, och utifrån detta fördela de ekonomiska resurserna. Målet är att skolorna skall ha så jämbördiga utgångspunkter som möjligt för sin verksamhet. Vad värderas? Självvärderingen av arbetsmiljön gäller de viktigaste verksamhetsutrymmena, inventarierna, den viktigaste utrustningen, undervisningsmaterielen, delvis också läromedlen samt byggnaderna och tomten för den grundläggande utbildningen i årsklasserna 1-6 (härefter lågstadiet). Vad grundar sig värderingen på? Kännedom om förväntad eller åsyftad nivå på utrymmen och utrustning är i många fall en förutsättning för att en värdering alls skall kunna göras. Av denna anledning presenteras här en åsyftad målnivå för vart utrymme och för utrustningen. Målnivån anges i form av exempel, som alltså inte är att förstå som bindande norm, utan utgör endast en konkretion av den åsyftade målnivån och bildar därmed en jämförelsegrund för självvärderingen. Vidare är att märka att målet i vissa fall inte kan tillämpas på ett schematiskt sätt, eftersom verksamheten ibland är arrangerad på ett från det allmänna avvikande sätt. Normerna för skolutrymmena är de normer som används i samband med statsandelarna för skolbyggen, och de baseras sig på de anvisningar för dimensionering som i tiden utarbetades för grundskolan. De har utvecklats så att de skall motsvarar moderna behov i skolorna och representerar i snitt beprövad god praxis. Normen för utrustningen och läromedlen grundar sig närmast på ett samarbete mellan lärarna och deras intresseorganisationer. Man har i detta avseende försökt ta upp de väsentligaste undervisningsmateriel och utrustning som behövs utgående från läroplansgrunderna. Det är skäl att särskilt observera att bifogade material för självvärdering är föremål för en ständig utveckling. Materialet ändras och kompletteras således vid behov. Vem utför värderingen? Självvärderingen förutsätter en omfattande kännedom om arbetsmiljön i skolan och skolans rektor eller lärarna är därför bäst lämpade att åta sig uppgiften. PÅ VILKET SÄTT GENOMFÖRS SJÄLVVÄRDERINGEN AV SKOLANS ARBETSMILJÖ? 1. Välj ett eller flera objekt för värderingen Du kan välja värderingsobjekten bland följande delområden (valet görs på sidan 4): A. Skolans utrymmen B. Inventarier, utrustning, undervisningsmateriel och läromedel C. Skolbyggnaden D. Skolans tomt E. Alla ovan nämnda, dvs. skolans hela arbetsmiljö 2. Skriv ut blanketter för det eller de objekt du valt Självvärderingen görs på därtill avsedda blanketter. Ta ut en datautskrift av blanketterna för det eller de objekt du värderar. Du kan ta en datautskrift också av dessa anvisningar så har du under ifyllandet lättare att orientera dig. 3. Skriv svaret på därtill anvisad värderingspunkt Anteckna poängtalet enligt svaret eller svarsalternativet i rutan till höger, i den tomma rutan. Det är viktigt att du vid varje värderingspunkt läser igenom alla svar eller svarsalternativ, eftersom det i många fall är möjligt att välja flera svarsalternativ. 4. Addera svarspoängen för varje värderingspunkt För vissa värderingspunkter ges endast ett svar. Poängtalet överförs i den tomma rutan "poängantal" i slutet av raden. För de punkter där flera svar ges, adderas poängtalen och antecknas i den tomma rutan "poängantal" i slutet av punkten. 5. Ge vitsord åt värderingspunkten Värderingen görs på skalan 4 - 10. I många punkter är poängtalet lika med vitsordet. För vissa punkter bestäms vitsordet utifrån en särskild anvisning. Så erhålls vitsord för enskilda värderingspunkter och antecknas i den tomma "rutan för vitsord" (= ruta med tjock ram). Delområdenas vitsord erhålls om man räknar medeltalet för de olika värderingspunkterna. På motsvarande sätt kan vitsordet för hela skolan bestämmas på blanketten för sammandrag på sista sidan. 6. Jämförelse mellan skolorna Om man vill göra jämförelser t.ex. mellan skolorna i kommunen utifrån de vitsord som erhållits i värderingen, så indelas skolorna enligt storlek (elevantal) till exempel på följande sätt: a) 1 - 3 basgrupper i skolan (under 80 elever) b) 4 - 5 basgrupper i skolan (80 - 130 elever) c) 6 - 17 basgrupper i skolan d) över 17 basgrupper i skolan Jämförelserna görs inom varje storlekskategori. Indelningen av skolorna kan också göras mer detaljerat än ovan. _______________________ Närmare upplysningar och kommentarer om självvärdering av arbetsmiljön ges av: Juhani.Uurto@oph.fi Värderingsblanketter för skolans arbetsmiljö