HUR KAN LÄRAREN FÅ FEEDBACK? Metoder för självvärdering Listan över olika tillvägagångssätt som läraren kan använda för att få feedback på sitt arbete har organiserats i sex stora kategorier så att det skall vara behändigt att hitta i den. Man kan t.ex. studera närmare 1) de exempel på enkäter som ingår, 2) man kan lära sig mera on någon av metoderna, 3) man kan lära sig mera genom att nyttja listan över publikationer och försöka låna eller inköpa någon av dem. Tillförlitligheten i den information man erhåller kan ökas genom att komplettera den, så att den baseras på flera än en typ av informationskälla. T.ex. feedback av elever eller av en kollega kan kompletteras med annan information, enligt förslagen här nedan. A) Eleverna som informationskälla Enkäter: se till exempel i Lyytinen, H.K., Jokinen, H. & Rask, S. 1989. Koulun työkäytäntöjen arviointi. Helsingfors; Skolstyrelsen. Klicka här så får du fram exempel på enkätfrågor som baserats på deras material . Forskare Viking Brunell har studerat barnens läsvanor under fritiden och deras läsförståelse. En rapport över detta samt enkätmaterialet, åk 3 och åk 8, hittar du i Brunell, V. 1995. Läskunnigheten i de finlandssvenska grundskolorna i ett jämförande perspektiv. Jyväskylä universitet, Pedagogiska forskningsinstitutet, Publikationsserie A 63. Eleverna gör observationer av lärarens undervisningsmetoder. Läraren diskuterar med och intervjuar eleverna. Elevernas inlärningsresultat i olika ämnen används som uppföljningsinformation. Prov som informerar om inlärningsresultat. Eleverna ger feedback under lektionen. B) Föräldrarna som informationskäll Enkäter: se till exempel Kysely oppilaan huoltajalle kodin viriketaustan selvittämiseksi i publikationen Lindgren, S.1990. Toimintamateriaalin käyttö matematiikan opetuksessa. Acta Universitatis Tamperensis ser A, vol 307. Feedback i samband med annan kontakt med föräldrarna, t.ex. i samband med betyg, prov, informationsblad. Intervju: - Genom att intervjua enskilt varje elevs föräldrar (med eller utan eleven) - Under klassens eller gruppens föräldraträffar. C) Kollegerna som informationskälla Gemensamma värdediskussioner, se t.ex. frågor om skolans verksamhet -bedömning av hur ansvarsfördelning och särskilda uppdrag förverkligats -jämförande analys av parallellklassernas provsvar och provresultat (också jämförelse mellan skolor) -bedömning av förverkligandet av målen för gemensamma projekt Intervju: Genom att intervjua klassens lärarvikarier, lärarauskultanter och gäster Diskussioner tillsammans med andra lärare / annan personal som undervisar samma klass/grupp eller har aktiviteter tillsammans med dem. Pararbete, enligt överenskommelse mellan två lärare så att man ömsesidigt först iakktar den andras undervisning någon lektion och därefter ger feedback och diskuterar. Därefter byter man roller. D) Rektor som informationskälla Rektor följer med undervisningen och ger feedback, till exempel - I samband med resultatsamtal (utvecklingssamtal) - Feedback om skolans gemensamma projekt, gemensamma mål för hela skolan E) Parter utanför skolan som informationskälla Nationella rapporter om inlärningsresultaten, t.ex av kunskaperna i matematik och naturvetenskaper eller i modersmålet. Till exempel: Antti Rajakorpi: Utvärdering av kunskaperna i de naturvetenskapliga ämnena i den grundläggande utbildningen, årskurs 9. I publikationen: Svedlin (red.) Värderad utbildning. Publicerad i Utbildningsstyrelsens publikationsserier. Utvärdering av inlärningsresultat kan också beställas. Utbildningsanordnarens utvärdering som jämförelsematerial - jämförelse med en anna skola (benchmarking) - Se Mayo, A. et al. 1994. Lärande i organisationen. Liber Hermods: Malmö - auditering (extern besökande utvärderingsgrupp) - analys av klassrumsinteraktionen - intervju med enskild lärare F) Insamlade material som informationskälla Dagbok/Loggbok över lektionsplaner, kursplaner och anteckningar om genomförandet Kartotek eller anteckningar, t. ex statistiskt material Läraren som forskare, fortbildning, fortsättningsstudier Se tex. aktionsforskning Andersson, I. 1993. Reflektion och pedagogisk professionalitet - två aktuella begrepp för dagens lärarutbildning? I Didaktisk Tidskrift 1-2/1993, 18-26. Utvärdering av använda provuppgifter och provuppläggning. En provuppgiftssamling är under arbete. Se mer information Utbildningsstyrelsens provbank. Utvärdering av prov: Se checklista för bedömning av provuppgifter. G) Rektor; självvärdering av rektorsfunktionen Självvärdering i samband med rektorsfunktionen handlar om två saker. Dels om reflektion kring egna göranden och låtanden och dels om reflektion kring skolan som helhet. I detta ingår bland annat skolans mål, utvärdering av skolans verksamhet och självvärdering, och samtidigt som ett väsentligt inslag, skolans ledarskapskultur som en gemensam angelägenhet för hela skolan. Rektor är skolans ledare, men ledarskapskulturen i skolan formas av alla gemensamt. I det följande presenteras några frågeställningar som betonar det pedagogiska ledarskapet: vad är det primära i skolan - och hur förverkligas detta? vad lär sig eleverna, egentligen? hur ser samhället omkring oss ut och vad innebär det för elevernas uppväxtmiljö? - bedömning av i vilken riktning samhället kommer att förändras finns det väsentlig ny kunskap on inlärning, om undervisning, om ledarskap som borde beaktas? hur leder jag personalen till goda resultat? är arbetet organiserat så att utvärderingsresultaten används för utveckling av skolan? H) Reflektioner som informationskälla Den reflekterande läraren Brusling, C. & Strömquist, G. (red.) 1996. Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur. Erlandson, Peter. 1999. Reflektion - livshållning - lärarroll, från svensk utbildningshorisont. I Nordisk pedagogik, Vol. 19, s 176 - 193. Oslo. ISSN 0901-8050. Schön, D. 1983. The reflective practitioner: How professionals think in action. New York: Basic Books. Opetustoimen laadun arviointiperusteet. Virikkeitä sisäiseen arviointiin ja kehittämiseen. Oppi ja laatu. Efektia oy. Helsinki. Feedback, erfarenheter av att använda materialet, önskemål och kompletteringsförslag är allting hjärtligt välkommet, adress E-mail: eerok.niemi@oph.fi